Det händer massor hos oss, anmäl dig för våra utskick här.

Vi skickar regelbundet ut nyhetsbrev med erbjudande, intressanta artiklar med hälsotips, kunskap och inspiration samt nyheter i våra utbildningar och kurser.


Broccoli – Allt du behöver veta om broccoli

Broccoli - Allt du behöver veta och lite till

Du har säkert hört att broccoli är bra för dig. Du kanske till och med redan vet en hel del om den. Eller så har du aldrig läst något alls om den gröna grönsaken. Oavsett kunskapsnivå är vi övertygade att du kommer lära dig en hel del om broccoli i den här artikeln. Du kommer inte bara kunna läsa om vad som gör broccoli nyttigt. Vi berättar exakt varför broccoli är nyttigt.

Det finns en hel del forskning gjord på grönsaken. Vissa studier pekar alla åt ett håll medan andra är svårare att dra slutsatser ifrån. En sak är däremot säker. Det finns nästan inga negativa effekter av broccoli så du har inget att förlora och väldigt mycket på att vinna om du får med det i din kost.Så fortsätt läsa och dra nytta av denna fantastiska grönsak.

Du kommer bland annat kunna läsa om:

  • Vad broccoli är för något samt lite historia om grönsaken.
  • Broccoli näringsvärde med en detaljerad näringsvärdetabell
  • 7 olika sätt du kan tillaga den på inklusive hur du kokar broccoli och hur du steker broccoli.
  • Vilket som är det bästa sättet att äta broccoli på.
  • 11 Anledningar till varför du borde äta broccoli och vad det kan hjälpa med.

Med andra ord en komplett artikel som beskriver det viktigaste om grönsaken. Men nog med snack det är dags att upptäcka broccolins unika egenskaper och se vad du kan göra för att få mer av det goda!

Vad är och hur växer broccoli

Vad är broccoli?

Broccoli är en grön korsblommiga grönsak som till utseendet kan liknas ett litet träd. Till utseendet och inte smaken vill säga.  Växten tillhör familjen Brassica oleracea som är samma släkte som till exempel kål, grönkål, blomkål och brysselkål. Hela växten går att äta från de gröna buketterna till bladen och stammen.

Det finns många olika sorter av broccoli och de flesta av dem ser liknande ut. Som du säkert redan vet och som vi nämnde i början är broccoli en grön grönsak. Just den gröna färgen är väldigt karakteristisk för grönsaken och de flesta sorter ser liknande ut.

Men det finns broccoli som sticker ut. Till exempel finns det broccoli som är lila till färgen. Sedan finns även något som heter korallkål eller broccoli romanesco som har en ljusgrön färg och blomanlag som liknar stjärnor. Hade vi inte vetat att broccoli romanesco började odlas under 1500-talet i Italien hade vi antagligen trott att det var en grönsak från yttre rymden.

Broccoli olika sorter

Om broccolin hade fått fortsätta växa hade de små gröna blommorna utvecklats och till sist slagit ut som en massa gula blommor. Blommorna hade sedan torkat och blivit till frön. Men vi skördar grönsaken innan växten hinner blomma.

Hur och var växer broccoli?

Broccolin växer liksom kål på marken och du kan odla den i din egen trädgård om du vill. Broccolisäsongen kan dra igång redan i april men normalt sett rör det sig om sommarmånader till tidig höst. Det är även då du kan få den bästa färska broccolin i Sverige.

Broccoli historia

Broccoli använts av oss människor länge och tros ha börjat odlas av människor så längesen som 2000 år f.v.t runt medelhavet och i Asien. Det finns dokumenterat att grönsaken odlades både i antika Grekland och i Romerska riket men vi vet även att broccoli både användes och värdesattes högt i både Kina och Indien innan dess.

Med andra ord har broccoli använts länge och grönsaken blev populär i Nordeuropa på 1700-talet även om den populariteten sedan avtog. I USA introducerades växten under början av 1900-talet av italienska immigranter och växte i popularitet under 1950-talet vilket även gjorde att grönsaken än en gång blev populär i hela Europa. Idag är grönsaken väldigt populärt kanske främst på grund av att grönsaken är full med ämnen som vi behöver. På tal om ämnen vi behöver har det blivit dags att titta närmare på vad växten innehåller.

Broccoli näringsvärde

Broccoli näringsvärde

Innan vi går in på alla anledningar till att äta grönsaken ska vi titta lite närmre på broccolins näringsvärde. Rå broccoli innehåller ungefär 90% vatten, 7% kolhydrater, 3% protein och nästan inget fett alls. När det kommer till energi innehåller broccoli lite kalorier. Närmare bestämt cirka 40 gram kalorier per 100 gram broccoli. Förutom det kan vi lyfta fram att grönsaken även innehåller mycket vitamin C, vitamin K, järn, kalium och fibrer. Här nedan hittar du våra tabeller med broccoli näringsvärde där du mer detaljerat kan se vad broccoli innehåller.

Broccoli näringsvärde

Här nedan har vi skapat en tabell som innehåller näringsvärde för vanlig, färsk eller rå broccoli.

Broccoli näringsvärde tabell

Fryst broccoli näringsvärde

Här kan du se och jämföra den frysta broccolins näringsvärde med den färska.

Fryst broccoli näringsvärde tabell

Kokt broccoli näringsvärde

Sist men inte minst har vi broccoli näringsvärde för broccoli som varit fryst men som kokats.

Något annat vi även vill lyfta fram är att broccoli innehåller mycket antioxidanter. Bland dessa hittar vi:

  • Sulforafan
  • Indole-3-carbinol
  • Karotenoider
  • Kaempferoler
  • Quercetin

Vi kommer längre ner i artikeln att återkomma till dessa och du kommer kunna läsa mer specifik vad dessa kan vara bra för.

Att välja bra broccoli

När du handlar broccoli gäller det att välja rätt broccoli vilket kan vara lättare sagt än gjort. Speciellt med tanke på att den allt oftare kommer inplastad när vi väl stöter på den i affären. Men det finns några saker du kan tänka på när du väljer broccoli. Givetvis är det alltid bäst att välja ekologisk men förutom det kan du också titta så att:

  • Den har en fin enhetlig grön färg utan bruna eller gula fläckar.
  • Stammen ska kännas fast och ganska hård.
  • Broccolihuvudet (buketterna) ska vara tajta och spänstiga.

Ifall stammen känns mjuk och buketterna slappa har du att göra med en mindre färsk broccoli. Detsamma gäller om den börjar skifta färg och blir en alltmer gul broccoli. När du väl köpt den håller den längst i kylens grönsakslåda.

Innan vi tittar på vad grönsaken är bra för tar vi en avstickare och tittar på olika sätt att tillaga broccoli. Många undrar nämligen hur du ska tillaga broccoli och vilket sätt som är bäst. Därför har vi samlat sju olika sätt du kan tillaga grönsaken på och bjuder på tips, koktid och avslöjar vilket sätt som är bäst äta broccoli på!

Tillaga broccoli

7 olika sätt att äta och tillaga broccoli

Här nedan har vi samlat sju olika sätt att tillaga broccoli på. Kom ihåg att du kan äta hela grönsaken och inte bara buketterna. Innan du tillagar broccolin kan du förbereda den genom att skära upp den. Beroende på hur broccolin ser ut finns det olika sätt att skära upp den på.

Lättast är att hålla broccolin upp och ner och skära runt stammen så att varje bukett skärs av.

Ett annat sätt är att skära bort stammen så nära kronan du kan komma. Efter det är det lätt att skära bort varje bukett för sig.

Stammen är fiberrik och kan ha ett yttre lager som är hårt och inte så gott att äta. Om du inte gillar att äta mat som har samma konsistens som bark såklart. Du kan antingen skära bort det yttre lagret eller skala det med en potatisskalare. Du kan även skära bort själva botten av roten då den ofta är torr. Resten kan du skära upp i mindre bitar. Tänk på att stammen kan ta längre tid att tillaga än buketterna så dela gärna upp buketter och stam separat från början.

Äta rå

1. Äta Rå broccoli

Första sättet att tillaga broccoli är att inte tillaga den alls! Du kan äta broccoli rå och på så sätt bevarar du allt som grönsaken innehåller. Du kan till exempel ha den i en sallad eller lägga ner den i en smoothie. Att äta rå broccoli är som det ser ut det bästa sättet att få i sig alla näringsämnen på. Vi berättar mer om att äta rå broccoli och vilka andra sätt som är bra längre ner men först ska vi titta på hur du ska koka broccoli för bäst resultat.

Koka Broccoli tid och koka färsk broccoli

2. Koka broccoli

Det kanske vanligaste sättet att tillaga grönsaken är att koka broccolin. Det är snabbt, enkelt och du kan både koka färsk broccoli och fryst broccoli. Tyvärr får du räkna med att många av näringsämnena försvinner när du kokar även om du gör det en kort stund. Vill du inte gå miste om de flesta av dessa ämnen som försvinner ut i vattnet kan du göra en grönsaksbuljong på vattnet du har kokat broccolin i.

Många undrar vilken koktid broccoli har. Det beror på vad du har för typ av broccoli, hur stora buketterna är, om den är fryst eller om du ska koka färsk broccoli. Om du ska koka färsk broccoli räcker 3 – 5 minuter beroende på storlek. Lägg grönsaken i en kastrull med vatten som redan kokar ordentligt. Med andra ord koka upp vattnet och salta innan du lägger i broccolin.

Om du vill koka fryst broccoli räcker det att snabbt koka den då den redan är förvälld. Håll koll och känn efter med något vasst för att se när den är klar.

Ytterligare ett sätt att koka broccoli på är att blanchera den. Blanchera är ett finare sätt att säga koka snabbt och kyla ner snabbt. Det är ett populärt sätt att koka grönsaker på och du håller kvar mer av alla näringsämnena än om du kokar den som vanligt. Oftast används en skål med iskallt vatten gärna med is i för att kyla ner grönsaken fort efter att den kokats. Det kalla vattnet gör att grönsaken slutar tillagas och behåller sin krispighet. Ifall du vill ha den krispigare borde du koka broccolin snabbt och kyla den snabbt. Så här blancherar du broccoli:

  • Koka upp en stor kastrull med vatten så vattnet kokar ordentligt och salta.
  • Förbered en skål med iskallt vatten.
  • Lägg ner broccoliblommorna och koka i 1 – 1 1/2 minut (lägg på 30 sekunder om du vill ha den ännu mjukare).
  • Plocka upp broccolin och lägg ner i det kalla vattnet.
  • Låt vattnet i kastrullen kolka upp ordentligt igen.
  • Lägg i broccolistammarna och låt de koka i 1 – 1 1/2 minut.

Svårare än så är det inte. Men nu har vi skrivet en hel del om att koka broccoli. Vem kunde tro att det fanns så mycket att skriva om när det kommer till att koka en grönsak? Dags att gå vidare.

Steka broccoli färsk och fryst

3. Steka broccoli (sautéring)

Precis som när du kokar broccoli kan en del av näringsämnena försvinna när du steker broccoli. Innan du steker den är det bra att du ser till att grönsaken är så torr som möjligt.  Att Steka broccoli:

  • Värm upp en stekpanna till medelhög värme.
  • Om du vill kan du dela buketterna på mitten då blir de brunstekta och tillagas snabbare.
  • Lägg i broccolibuketterna i en stekpanna med lite matlagningsolja i (Tips: Lägg i lite vitlök i oljan)
  • Lägg i bitarna från broccolistammen ungefär 1 minut senare. (Om de är tjockare skivor lägg in dem samtidigt som buketterna).
  • Stek i cirka 5 minuter eller tills broccolin får en fin ljus grön färg med fina karamelliserade inslag.

Du kan även mixa broccolin i en mixer innan tillagning och göra broccoliris som du sedan steker i 1-2 minuter på en stekpanna.

Ångkoka broccoli - ångkoka fryst broccoli

4. Ångkoka broccoli

Det kanske lättare sättet att tillaga broccoli är att ångkoka den. Allt du behöver är en kastrull med en ånginsats. Kastrullen fyller du med vatten som du kokar upp på låg till medelhög värme. Precis innan vattnet kokar eller när vattnet kokar väldigt försiktigt lägger du ner den färska broccolin i ånginsatsen och kokar i 3-5 minuter eller tills broccolin är lagom tillagad. Du kan även ångkoka fryst broccoli. Tänk bara på att vattnet inte ska nå upp till ånginsatsen. Det här är förutom rå broccoli även det bästa sättet att tillaga den på då den behåller mest näringsämnen men mer om det strax!

Grilla broccoli i folie

5. Grilla broccoli

Om bara vädret tillåter att grilla är grillad broccoli från en grill en riktig höjdare. Det är lätt att göra och resultatet blir väldigt gott. Allt du behöver göra är att dela upp broccolin i buketter och blanda dessa i en skål med olivolja och valfri krydda. Du kan även marinera dem med din favorit marinad.

Beroende på vad du har för grill kan du antingen lägga de direkt på gallret (om bitarna inte är för små) eller tillaga dem i aluminiumfolie som du lägger ut på grillen. Snabbt, smidigt och enkelt. Ett tips är att blanda i lite vitlök och citron!

Broccoli i ugn

6. Broccoli i ugn

Broccoli i ungen är även det ett enkelt och gott sätt att tillaga broccoli på. Du kan använda fryst broccoli men det blir mycket bättre med färsk. Börja med att dela upp broccolin i buketter. Om du vill ha mer karamelliserad yta kan du även dela de på hälften.

  • Sätt ungen på 220 grader. – Japp det ska vara varmt!
  • Sprid ut broccolin på en ugnsplåt men inte för tätt, du vill att den ska ha lite andrum. Använd hellre två plåtar än att ha för mycket av grönsaken på en och samma plåt.
  • Blanda grönsaken med olivolja, salt, peppar och valfria kryddor på plåten.
  • Lägg i broccolin i ugnen i ungefär 18-20 minuter och blanda om halvvägs.
  • Broccolin är klar när den börjar bli gyllenbrun på sidorna.

Sist men inte minst har vi det sista sättet att tillaga broccoli på.

Mikrovågsugn

7. Mikrovågsugn

Till alla som undrar, ja du kan tillaga grönsaken eller rättare sagt ångkoka broccoli i mikrovågsugnen också. Lägg den färska broccolin i en skål som tål mikrovågsugnen och häll i ungefär 2-3 matskedar vatten per broccolihuvud. Värm i cirka 3-4 minuter. Beroende på din mikrovågsugn kan det ta lite längre tid så känn efter med en gaffel. Du vill att grönsaken ska vara aningen krispig och inte sörjig. Om du har fryst broccoli brukar det finnas instruktioner hur du gör det på bästa sätt på paketet. Principen är dock densamma.

Där har du sju olika sätt att tillaga broccoli på. Vad som är godast låter vi dig avgöra men du undrar antagligen vad som är nyttigast? Det ska vi titta på nu!

Bästa sättet att äta broccoli

Bästa sättet för dig att äta broccoli

Hur ska du äta broccoli för att få ut mesta möjliga av näringen som finns i den? Egentligen kan du äta broccoli precis hur du vill för du kommer att få viktiga ämnen oavsett om du äter rå, stekt eller kokt broccoli.

Ifall du vill behålla så mycket av näringen som möjligt är rå broccoli det bästa sättet. Tillhör du dem som ryser av tanken av att äta rå broccoli kan vi lugna dig. Det är godare än det låter. Om du fortfarande är skeptisk kan vi tipsa om att äta den med en god dip. Precis som selleri eller morötter passar grönsaken utmärkt som nyttigt snacks. Alternativt blanda den i en smoothie, eller skiva i små bitar och ha i en sallad.

Men om du inte vill äta den rå verkar det som att det bästa sättet är att tillaga broccoli genom att varsamt ångkoka den (Se punkt 4 ovan). Då behåller den det mesta av sitt näringsvärde. Det är framförallt vitamin C som är känsligast för värme och när du steker eller kokar broccoli kan upp till 38% av vitamin C innehållet försvinna.

Det betyder inte att grönsaken inte innehåller något ifall du kokar broccoli eller steker den. Tvärtom innehåller den fortfarande massor med nyttiga ämnen som är bra för dig att få i dig. Något som kanske kommer som en överraskning är att tillagad broccoli kan innehålla fler antioxidanter än rå!

För att sammanfatta: Ät gärna grönsaken rå då du behåller Vitamin C och andra vitaminer och näringsämnen som är känsliga för upphettning. Ifall du vill tillaga broccolin rekommenderar vi att du varsamt ångkokar den. Med det sagt får du i dig mycket av det goda oavsett hur du tillagar den. Så väljer du att steka broccolin eller grilla den är även det bra (och gott!).

Tidigare tittade vi på broccolins näringsvärde och kunde fastställa att den är fylld med nyttigheter. Men vad betyder det i praktiken? Vad är broccoli bra för? Det är det vi ska vi titta på nu.

11 anledningar till att äta broccoli

11 Anledningar till att äta broccoli

Vi har samlat 11 anledningar till varför du borde äta broccoli och varför det kan vara bra för dig. Överlag kan vi säga att det finns stor uppsida och i princip inga nackdelar med att äta broccoli. Du kommer i den här listan kunna läsa om broccolins effekt på:

  • Antioxidanter
  • Inflammation
  • Cancer
  • Blodsocker
  • Åldrande
  • Matsmältning
  • Hjärna
  • Immunförsvar
  • Ben
  • Tänder
  • Sol och UV-strålning

Antioxidanter

1. Broccoli och antioxidanter

Det talas vitt och brett om vikten av att få i sig antioxidanter. Anledningen är den att de har en viktig skyddande effekt på våra celler. Som vi redan nämnt tidigare är broccolin full av olika antioxidanter. Det kan till och med vara så att antioxidanterna är en av de största fördelarna med att äta broccoli. I grönsaken hittar du bland annat följande antioxidanter.

Sulforafan och Indole-3-carbinol är två olika antioxidant det studerats en hel del på. Det finns flera studier som visat att antioxidanten kan hjälpa vid behandlingen av cancer.

Broccoli innehåller även karotenoider som är en grupp naturliga färgämnen och tre av dem, lutein, zeaxantiner och betakaroten kan alla hjälpa din syn.  

Ytterligare en annan antioxidant som du hittar i broccoli är kaempferol. Den här antioxidanten kan ha en mängd bra egenskaper bland annat finns det studier som visat en positiv effekt mot cancer, alleriger, diabetes, inflammation och hjärtsjukdomar.

Sista antioxidanten vi vill lyfta fram lite extra är är quercetin som har visat sig hjälpa sänka blodtrycket.

Vi kan dra två slutsatser av allt det här.

  1. Broccoli innehåller mycket olika antioxidanter
  2. Det finns mycket forskning som visar att dessa antioxidanterna kan ha en bra effekt mot en rad allvarliga sjukdomar. Något vi kommer utforska mer i vår lista nedan.

Inflammation

2. Broccoli kan sänka inflammation i din kropp

Broccoli innehåller ämnen som visat sig motverka inflammation. Inflammation i sig är inget dåligt. Det är ett sätt för din kropp att tillfälligt skydda dig mot skadliga infektioner, skador och giftiga ämnen. Det är en väldigt viktig process men om du har för mycket inflammation under för lång tid finns det mycket som talar för att den kan bli skadligt. Resultatet vid en långvarig inflammation är att den kan övergå till en kronisk inflammation. Det är den här kroniska inflammationen du vill undvika då den kan leda till en rad allvarliga sjukdomar t.ex:

  • Hjärt och kärlsjukdomar
  • Cancer
  • Diabetes
  • Ledgångsreumatism
  • Allergier
  • Lungsjukdomar
  • Alzheimers
  • Leversjukdomar
  • Inflammatorisk tarmsjukdom

Broccoli och andra korsblommiga grönsaker som t.ex grönkål innehåller en rad näringsämnen som man tror kan motverka den den kroniska inflammationen. Teorierna bygger på resonemanget att det finns en synergieffekt där många ämnen samverkar för att sänka inflammationen.

Till exempel innehåller grönsaken ett ämne som heter kaempferoler som visat sig ha antiinflammatoriska effekter i olika studier både in vitro (i labbet) och in vivo (på djur).

En annan studie gjord på människor som rökte visade att broccoli även har en antiinflammatorisk effekt på människor.  Trots att det krävs fler studier på området för att förstå exakt varför grönsaken har den här effekten pekar resultaten på att den är antiinflammatorisk. Är du intresserad av antiinflammatorisk kost får du inte missa vår artikel som handlar om just detta!

Cancer

3. Broccoli har visat sig vara bra mot cancer

Broccoli och andra korsblommiga grönsaker har visat att de eventuellt kan skydda kroppen mot olika typer av cancer.

Även om resultaten är optimistiska kan det vara bra att var försiktig att dra alltför stora slutsatser. Med det sagt finns det fleratlet mindre studier som tittat på korsblommiga grönsakers effekt mot följande cancertyper:

Vi hoppas verkligen en dag kunna skriva att broccoli tillsammans med annan naturlig kost kan hjälpa bota cancer och att det blivit bevisat utom allt tvivel. Men i dagsläget vill vi inte lova något som inte bevisats och understryker att det krävs mer studier kring ämnet. Det som de flesta däremot är överens om är att kosten är viktig för hur vi mår och hur sjukdomar utvecklar sig i våra kroppar inte minst när det kommer till cancer. Det diskuteras även flitigt att många naturliga ämnen hjälper förebygga eller är en del av lösningen snarare än den enda eller hela lösningen. Hur som helst är  vi optimistiska och ser fram och hoppas på mer positiva resultat.

Blodsocker

4. Broccoli och blodsocker

Det är ingen hemlighet att diabetes och en ohälsosam kost blivit ett stort problem. Broccoli ensamt är kanske inte lösningen på det här problemet men det har visat sig att grönsaken kan hjälpa reglera blodsockernivåerna hos diabetiker.

En studie gjord på människor visade att ett dagligt intag hos personer med diabetes typ 2 under en månad hjälpte sänka insulinresistensen hos försökspersonerna. Insulinresistens är en rubbning i din kropp där dina celler inte reagerar på insulinet som utsöndras och inte klarar av att sänka blodsockernivåerna. Det här behandlas vanligtvis med insulintabletter. Broccolin hjälpte med andra ord kroppen hos försökspersonerna att minska den här rubbningen.

En annan studie gjord på djur visade att broccoli extrakt minskade mängden blodsocker i blodet och dessutom reparerade skador på bukspottkörteln på försöksdjuren.

Sedan ska vi inte glömma att grönsaken även innehåller mycket fibrer vilket i sin tur visat sig vara bra för att sänka blodsocker i blodet och hjälpa diabetessjuka personer.

Ålder

5. Kan bromsa åldrandet

Även om åldrandet är ofrånkomligt finns det mycket som pekar på att dina matvanor spelar en stor roll över hur du åldras. En möjlig anledning till att vi åldras överlag är en ackumulering av oxidativ stress under en lång period.

Vid det här laget anar du nog vad som kan hjälpa dig mot den här oxidativa stressen. Japp du hade rätt, broccoli såklart! Än en gång är det antioxidanten sulforafan som hjälper dig på vägen då den har en bromsande effekt på åldrandet.

Det bästa av allt när det kommer till att bromsa åldrande är att du inte bara ser yngre ut utan du mår bättre och orkar mer!

Broccoli och matsmältning

6. Matsmältning

Förutom att fibrer kan hjälpa diabetessjuka personer kan de tillsammans med antioxidanterna även hjälpa dina tarmar och matsmältning. Det handlar inte bara om att slippa problem med förstoppning. Idag vet vi att din maghälsa är starkt sammanlänkad med med andra delar av din kropp till exempel din hjärna och den mentala hälsan. Om du äter broccoli regelbundet kan du alltså få bättre ordning på magen och må mycket bättre på flera sätt.

Vid det här laget vet du att broccoli innehåller både mycket fibrer och antioxidanter och kan därför vara bra för din matsmältning. När matsmältningen fungerar på ett bra sätt och du har goda bakterier i tarmarna kan det få stor betydelse för hela din hälsa.

Broccoli kan hjälpa dig med just det. En studie visade att en möss med en broccolidiet hade lägre inflammation i tarmarna och fler goda bakterier än kontrollgruppen. Andra studier har visat att en kost rik på antioxidanter och fibrer hjälper hålla din mage frisk. Det har även visat sig att grönsaken kan hjälpa dig mot förstoppning  vilket även det kan påverka hur du mår.

Hjärnan

7. Kan hjälpa hjärnan

Din maghälsa kan som sagt påverka din hjärna och hur du mår.  Men det finns förutom det andra näringsämnen i broccoli som också direkt kan ha en god effekt på din hjärnhälsa. En studie gjord på 960 äldre människor visade att en portion med gröna bladgrönsaker (som broccoli) per dag kan hjälpa mot en åldrande hjärna.

Tester utförda på möss har också visat att kaempferol som finns i broccoli verkar mot hjärnskador och kan dra ner på inflammationer i hjärnvävnader efter en stroke.

Andra studier gjorda på möss som behandlades med antioxidanten sulforafan visade även de en minskad inflammation orsakad av oxidativ skada och gifter samt en förbättrad hjärnvävnad hos mössen.

Det kan med andra ord finnas stora fördelar för din hjärna att få med broccoli din kost. Men det är långt ifrån allt.

Immunförsvaret

8. Stärker ditt immunförsvar

Förutom att du kan få en friskare mage och hjärna kan broccoli hjälpa dig stärka ditt immunförsvar. Det är ingen hemlighet att vitamin C kan stärka ditt immunförsvar. Grönsaken innehåller stora mängder vitamin C och kan på så sätt hjälpa dig stärka immunförsvaret. Glöm nu bara inte att ifall du tillagar grönsaken försvinner mycket av vitaminet då det är känsligt mot värme. Om du kan ska du därför undvika att koka broccoli, steka broccoli eller på något annat sätt värma grönsaken. Det bästa sättet är att äta den rå eller lätt ångkoka den ifall du vill få i dig mycket vitamin C! Dessutom har vitamin C fler funktioner än att stärka ditt immunförsvar

Tänderna

9. Starkare tänder

Vitamin C kan förutom att förbättra ditt immunförsvar tillsammans med kalcium även förhindra tandlossningssjukdomar. Dessutom kan kaempferoler i grönsaken hjälpa mot tandlossning. Så vill du ha bättre och starkare tänder skippa inte broccolin. Det här är inte bara sant för tänder utan för alla ben i din kropp.

Skelett och ben

10 Starkare ben

Broccoli innehåller även vitamin K och kalcium som är två viktiga näringsämnen som hjälper dig att ha friska och starka ben. Förutom det innehåller broccoli även andra ämnen som visat sig vara viktiga för friska ben till exempel, vitamin A, (retinol) Vitamin C, zink och fosfor.

Sol och UV-strålning

11 Skyddar mot solen

Sist men inte minst vill vi lyfta fram att det finns forskning gjord på möss som visat att broccoli extrakt kan skydda dig mot hudskada orsakad av UV-strålning och kanske till och med  hudcancer.  Även studier gjorda på människor har visat liknande resultat och att det kan skydda mot solbränna och solexem.

Med det sagt är vi klara med vår lista över anledningar du borde äta broccoli. Vi hoppas att du lärt dig något nytt och du kan som alltid klicka dig vidare till källorna och läsa mer om du vill!

Vi avrundar den här artikeln med att säga att även om mycket forskning har gjorts finns det mycket kvar att göra. Ofta kan man se ett samband men de betyder inte samma sak att det är bevisat. Samtidigt finns det mycket effekter där de flesta forskare håller med och även där det kan saknas studier är vi försiktigt optimistiska.

Vi tänker så här: Med tanke på att det inte verkar finnas nästan några negativa effekter av broccoli har du inget att förlora samtidigt som du har väldigt mycket på att vinna om du får med det i din kost!


Referenser

  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6026498/
  • https://books.google.se/books?hl=en&lr=&id=eR5-NpnIZWsC&oi=fnd&pg=PR5&ots=nZ_UruvEGx&sig=dEtqyDiksrt3lSOWtoIdRsg5E6I&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19650196/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19083431/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2722699/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6049644/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22779751/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19519500/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22578879/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24982671/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21899805/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21428901/
  • https://academic.oup.com/advances/article/3/1/39/4557085
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK493173/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29771951/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25964540/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2737735/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22877795
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22121852
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23679348
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23859034
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22391648
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3437178/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23211939
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22537070
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29333379/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24180564/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24901089/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16633129
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26449614
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21840809
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26449614/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29263222/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23437066
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27693416/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28965607/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28189971/.
  • https://www.karger.com/Article/Abstract/358901
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4286704/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5707683/
  • https://2024.megasandboxs.com/axelsonsclone/starka-immunforsvaret/.
  • https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1601-0825.2009.01571.x.
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18310924/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29749440/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11683549/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18202532/
  • https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07315724.2000.10718070
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20354656/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2077285/
  • https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16271437/
  • https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2077285/.
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *