Vetenskapliga rön – sanna i dag, falska i morgon?

Mycket man tidigare trott var skadligt är nyttigt, och tvärtom. Vad ska man tro på i larmet av motsägande information? Michael Mosley granskar.

I ett av sina BBC-program har Michael Mosley tillsammans med ett läkarteam på nytt undersökt några av årens rubriker och rapporter om vetenskapliga rön.

Solen inte enbart farlig

I många år har solen varit farlig och dömts ut – rådet har varit att alla ska undvika att utsätta sig för solljus. Kanske man nått en vändpunkt för det ensidiga rådet nu. Av solljus bildas livsviktigt D-vitamin i huden på ett naturligt sätt, vilket bl a förlänger överlevnaden i vissa cancerformer och motverkar MS och benskörhet. Nya undersökningar har också visat att UVA-strålar sänker blodtrycket med bestående effekt, i en grad som minskar risken för stroke och hjärtinfarkt med 7-10 % vilket innebär många räddade liv.

D-vitaminbrist avhjälpt på tre veckor

I en försöksgrupp där hälften konstaterades ha otillräckliga halter av D-vitamin, och några var i direkt riskzon för att utveckla benskörhet, fick samtliga tillräckliga halter redan efter tre veckor med 10 minuters sol på ansikte och armar varje dag. Samma resultat uppnåddes med fet fisk 3 gånger i veckan respektive ett lågdoserat kosttillskott med D-vitamin. Det slutliga rådet blev  att satsa på minst 10 minuters sol per dag under sommarhalvåret, förstärka med fet fisk under den mörka årstiden, och ta kosttillskott enbart vid konstaterad brist på D-vitamin.

Vissa grupper ska fortfarande undvika solen

Vad gäller det gamla rådet att helt undvika solen reserverar man det för dem som löper särskild risk för hudcancer, som rödlätta ljushyade som inte blir bruna utan brända, eller personer med släktanlag för melanom och många egna hudfläckar. Övriga bör istället dra nytta av alla goda effekter som solen har – radikala råd men grundade på fakta!

Snabba kolhydrater blir långsamma

En intressant och viktig upptäckt som inte varit känd tidigare handlar om de vanligtvis snabba och inte särskilt nyttiga kolhydraterna i t ex pasta och potatis. Något man vetat länge är att nykokt pasta ger snabb blodsockerstegring, med åtföljande insulinpåslag. Samt att denna effekt minskas något om man istället kyler pastan och äter den kall som t ex i en sallad. Orsaken till detta är att en del av kolhydraterna vid kylning omvandlas till “resistent stärkelse” som inte blir till socker, utan fortsätter till tjocktarmen där den istället fungerar som kostfiber.

Matrester nyttigare än nylagad mat – ibland

Nu har man gjort en ny revolutionerande upptäckt: Om man åter värmer upp den tidigare kokta och sedan kylda pastan blir ytterligare ca 50 % av stärkelsen resistent! Alltså blir dina uppvärmda matrester nyttig, fiberrik mat med mycket färre snabba kolhydrater – du slipper ett blodsocker som svajar med ökad risk för diabetes.

Mättade fetter bättre än sitt rykte

Ytterligare ett område under revidering är det krig man fört mot mättade fetter sedan 60-talet. “Ut med ost och smör, in med margarin” – ett margarin som sent omsider visade sig innehålla transfetter. En offentlig, intensiv hälsokampanj med olyckliga följder, med facit i hand.
Och vad säger vetenskapen idag? Fortfarande finns det forskare som hävdar att mättade fetter är generellt dåligt. Men pendeln har svängt. Ansedda forskare har gjort stora metastudier som inte visar några samband mellan vissa av de mättade fetterna och hjärt-kärlsjukdom. Dit hör bl a mjölkfetter som smör och ost, och nötter som istället visat sig ha en skyddande effekt.

Fortfarande frågetecken för fett från djurkroppar

Beträffande mättade fetter i kött verkar det finnas skillnader beroende på vad djuren ätit – naturbete eller spannmål – men där behövs mer forskning.
Rådet är att ha balans mellan olika typer av fett i kosten, och att tills vidare vara försiktig med mättade fetter från animaliska källor – möjligen med undantag för mjölkfett. Och där står vi alltså, tills bilden om möjligt klarnar helt en vacker dag.