Svårt är bra!

Jag älskar att se på dokumentärer och filmer som skildrar besatta och passionerade människors projekt. En av mina favoritfilmer är ”Fitzcarraldo”, regisserad av Werner Herzog, och med en bindgalen Klaus Kinski i huvudrollen.

Kinski spelar en operafantast som bokstavligt talat släpar en ångpråm över ett helt berg i syfte att bygga ett operahus mitt i den brasilianska djungeln längs med Amazonasfloden. Tydligen var själva filminspelningen minst lika krävande som strapatserna den skulle skildra.

Längs med Amazonas utspelar sig också den underbara dokumentären om slovenen Martin Strel. Strel är simmaren som blivit berömd efter att ha simmat de längsta och svåraste floderna på planeten och som i filmen tar sig an världens största flod. Strel är likaledes passionerad, en passion som många gånger närmar sig galenskap.

Passion är det viktigaste som finns! Därför att i passionen finns lust. Och i lusten finns vilja. En vilja som gör att man kan möta motstånd! Och det behövs. Därför att ett motsånd finns i allt som är värt att göra!

I sommar genomför jag mitt egna passionsprojekt, Sverigesimmet. Simningen är ett välgörenhetsprojekt där målet är att jag ska samla in 600000 kr (1 krona per meter) till WaterAid och deras arbete för rent vatten i tredje världen. Jag ska simma mellan Stockholm och Göteborg. Det är en 60 mil lång sträcka och planen är att det ska ta sex veckor. Det innebär att jag ska simma mellan 15 och 20 kilometer varje dag frånsett ett fåtal vilodagar. Jag kommer att älska det. Men jag kommer också att hata det.
Jag kommer att njuta av processen att för egen maskin förflytta mig framåt men jag kommer också att lida alla helvetes kval. Jag kommer att skratta åt det men jag kommer garanterat att gråta också. Jag kommer att vara glad men jag kommer också att lida av tristess och uttråkning. Jag är säker på att jag kommer att känna mig stark emellanåt men framför allt kommer jag att vara oerhört trött och sliten.

Sverigesimmet kommer att vara det ojämförligt hårdaste projekt och den tuffaste utmaning jag någonsin tagit mig för. Men det är också därför som det kommer att vara mer värt än någonting annat också. Hårt och svårt är nämligen bra!

Vi lever i de snabba kickarnas tidevarv. Vi hyllar värden som ”roligt”, ”kul” och ”gott”. De är alla tillfälliga kickar av snabbt övergående karaktär. När den snabba kicken är över så är det ofta en jakt på nästa snabba kick. Men vad också lär oss av livet när vi blir äldre är att allt som vi är stolta över och allt som har ett bestående värde bygger på helt andra premisser.

Det som i längden betyder något har en helt annan värdegrund. Det som vi investerat vår tid, vårt engagemang och hela vår själ i har inneburit blod, svett och tårar. Det är ingenting som kommit gratis eller ens enkelt utan har krävt av oss att vi gjort vårt bästa under lång tid och som vi fått kämpa för. Att klara av en utbildning, att göra karriär, att bygga förhållanden, att vara förälder, att starta företag, att vara ledare, att lära sig en färdighet. De är alla exempel på sådant som i många avseenden kan betraktas som ”hårt” och ”tungt”.

Jag anser att det är precis samma sak med hälsa och träning. Det behöver inte vara kul och roligt hela tiden. Det är inte de värdena som är avgörande. Vi tränar inte och gör proaktiva val för att det roar oss. Vi gör det av andra anledningar och skäl, skäl med långt mer bestående värden. Värden som tillfredsställelse, självförtroende, självrespekt, syfte, sammanhang och strävan för att bara nämna några.

Faktum är att jag tror att det finns väldigt mycket lycka att hitta i det som är hårt, svårt och ansträngande. När man väl etablerat sambandet mellan hårt arbete och lycka så kan man förflytta berg!
Eller i alla fall göra saker som från början verkar både omöjliga och galna.

Krönikör Jonas Colting, flerfaldig världsmästare i Triathlon, författare och populär föredragshållare, inför Sverigesimmet 2014.