Djupdykning i anatomi för Medicinska Massageterapeuter

En ny kurs med Daniel Heed, rektor på Skandinaviska Ostepathögskolan, ger inspiration och ökad arbetsglädje i yrkeslivet som massör.

 
Möt Daniel Heed, rektor på Skandinaviska Ostepathögskolan. Här berättar han om sin bakgrund som massör, skillnaden mellan massage och osteopati och vikten av att fortbilda sig kontinuerligt. Samt vad hans kursdag på Massageutbildningen Steg 3 kommer att innehålla.

Daniel Heed 

Hej Daniel! Berätta lite om din bakgrund!

– Jag utbildade mig till massageterapeut på Axelsons i Göteborg i slutet av 90-talet. Jag läste även tre år basmedicin direkt på Thalamus och därefter två år hos Mac Pompeius Wolontis på Svenska Kinesiologiskolan. Under tiden jag studerade byggde jag upp mitt företag Svensk Hälsa AB, som fick massor av massageuppdrag i början av 2000-talet. När jag hade som mest anlitade jag nästan 30 massageterapeuter för olika uppdrag hos kunder, bland annat Polisen, Försäkringskassan och Posten.

Vad fick dig att gå vidare och studera osteopati?

– När jag tog beslutet att läsa till osteopat hade jag arbetat med händerna sedan många år tillbaka och gett över 10.000 massagebehandlingar. Men trots att jag gått oändligt många fortbildningar för massageterapeuter kände jag att jag ville ha ytterligare en utbildning. Jag funderade på att läsa läkarprogrammet eller en utbildning i manuell medicin, och fastnade för osteopati som disciplin. Det var nog bredden i osteopatin som tilltalade mig mest, även om utbildningarna i manuell medicin är lika på många sätt.

Du skriver visst på en masteruppsats också?

– Ja, jag gör min Master of Science i Tillämpad Anatomi på Keele University. Just nu skriver jag om plantarfascians¹ samhörighet med vadmuskulaturen. Jag åker till England då och då där jag har möjlighet att göra undersökningar på avlidna personer, jämför med liknande vetenskapliga studier och skriver rapporter om det.

Varför valde du just plantarfascian?

– Jag har skrivit om många olika anatomiska strukturer, nu senast om käkleden. Att det blev plantarfascian den här gången är för att jag tycker fascia generellt är intressant. Man kan se på fascian som ett tredimensionellt nätverk som finns i hela kroppen. Som en strumpa som omgärdar och binder ihop alla ben, leder och muskler på olika nivåer. Jag har själv arbetat kliniskt med fascia länge, även innan jag blev osteopat. Man når in till och jobbar med fascian med många olika verktyg, som lärs ut inom många olika manuella discipliner.
Fler och fler studier visar på fascians betydelse, både biomekanisk och kliniskt. Eftersom mycket av de anatomiska kunskaperna erhålls genom dissektion av döda kroppar, trodde man länge att fascian bara var en bädd för muskler och nerver. Det var helt enkelt bara något som skulle bort för att man skulle kunna komma in till musklerna eller lederna. Men för några år sedan började man fundera på om den kanske hade en större funktion än så. Med hjälp av histologiska studier såg man bland annat med mikroskop att det fanns lednära propriopceptorer² i fascian.
Man såg också att det finns vissa kontraktila element i fascian, vilket innebär att om man stressar drar fascian ihop sig. Den påverkas av långa perioders överaktivitet i sympatiska nervsystemet. Just detta samband mellan vad som händer med olika vävnader under stress och vid överbelastning eller stillasittande tycker jag är oerhört viktigt att fördjupa sin kunskap om, så att man vet vad man ska göra med dessa vävnader för att avhjälpa olika typer av besvär, alltså inte bara fascian.

Vad är skillnaden mellan massage och osteopati?

– Den stora skillnaden är nog att en osteopat ställer en arbetshypotes (diagnos) om vilken vävnad vi tror är den som orsakar smärta, baserat på en mängd frågor och en fysikalisk undersökning som kan innefatta bland annat ortopediska, neurologiska, eller osteopatiska tester. Därefter lägger man en behandlingsplan efter den diagnos som ställts. Behandlingen kan ibland vara lik en massörs eller massageterapeuts i form av olika mjukdelsbehandlingar, men osteopaten har en större verktygslåda att använda sig av. Utbildningen till osteopat är ju också 5 år.

Vilken är din roll på Osteopathögskolan?

– Jag är rektor, vilket betyder att jag är huvudansvarig för skolans personal och att alla våra studenter klarar sina studier på ett tillfredsställande vis. Eftersom vi är ackrediterade av ett tyskt universitet (Dresden International University) har jag ganska mycket kontakt med Tyskland kring kontrakt och andra akademiska frågor. Det är genom DIU som våra studenter får sin akademiska examen (BSc och MSc). Jag föreläser också själv på Osteopathögskolan, främst inom anatomi och embryologi.

Hur kommer det sig att du nu ska undervisa på Axelsons?

– Jag är ju själv Axelsonare och har även under många år drivit projektet “massage mot våld” i Göteborg. Det var där jag blev god vän med Christer Uggla. Vi har hållit kontakten i alla år och han vet vad jag pysslar med. För några månader sedan frågade Christer mig om jag var intresserad av att undervisa på Axelsons och det tyckte jag lät spännande! Efter kontakt med Hans Axelson och studierektor Ann Mace hittade vi ett datum som passade.

Vad kommer din kurs på Axelsons att innehålla?

– Kursdagen kommer att vara som en djupdykning i anatomi men också ge konkreta verktyg som palpation. Jag kommer att lägga stort fokus på att skapa förståelse omkring varför det kan vara fördelaktigt att behandla ett annat område på kroppen än just där det gör ont. Att man genom att avlasta ett helt annat område kan avhjälpa symtomen. Jag tycker själv att sambandet mellan struktur och funktion är oerhört spännande. För oavsett vad man tittar på, om det så är en gaffel eller ett revben, så har det en viss struktur och därmed en viss funktion.

Gaffeln är till exempel gjord av metall för att ha en viss tyngd och hållbarhet, och har fyra spetsar för att enkelt kunna få upp en bit palsternacka från tallriken. Gaffelns struktur styr dess funktion. Det är likadant med ett revben. Dess struktur styr dess funktion. Och ju mer koll man har på kartan, desto mer koll har man även på funktionen.
Under kursdagen kommer jag framför allt att utgå från plantarfascian och gastrocnemius för att ge en förståelse för hur strukturer i foten påverkar andra delar i kroppen. Genom att förstå dessa strukturer kan man likt en anatomisk detektiv avlasta exempelvis ryggen – om man har ont där – genom att förändra biomekaniken i foten.

Du som längtar efter fler redskap

att fördjupa din kroppsterapeutiska verktygslåda med kommer säkerligen att ha stor glädje av Daniels kurs. Att Daniel dessutom är en varm och ödmjuk person med oerhört mycket kunskap och erfarenhet i bagaget kommer garanterat att ge inspiration och arbetsglädje som räcker en bra bit in i yrkeslivet som massör.

¹ Plantarfascia, ett band av fibrös bindväv som sträcker sig från hälbenet till fotsulan
² Propriopceptorer, receptorer  som registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor.  De är en viktig del av vårt medvetna och omedvetna rörelsemönster och hjälper oss bl a att hålla balansen.