Medicinsk fotvård vs reumatisk sjukdom

Risker med fötterna är mest kända vid diabetes, men även reumatiska sjukdomar kan ha negativa effekter på fötterna som avhjälps eller förbättras med medicinsk fotvård.

Vad är reumatisk sjukdom?

Reumatiska sjukdomar har funnits sedan länge. Vid utgrävningar har man hittat skelett med reumatiska ledförändringar, och under hela vår tideräkning har man tillverkat örtdekokter för behandling av ledsmärta och gikt.
Det som från början verkade vara några få diagnoser har blivit en sjukdomsgrupp på nästan hundra olika sjukdomar. Minst en miljon svenskar har någon typ av reumatisk sjukdom.
Reumatiska sjukdomar drabbar i huvudsak rörelseapparaten – leder, muskler, senor och ligament. Men de kan även angripa annat, från de minsta kärlen i ögonen till viktiga organ. Sjukdomarna kan vara livshotande, eller banala som en förkylning. Det går därför inte att enkelt förklara vad reumatism är.
De flesta reumatiska sjukdomar är inflammatoriska, och till dags dato anses de vara autoimmuna – att inflammation uppstår av en felreaktion i kroppens immunförsvar så att det angriper de egna vävnaderna.
De primära symtomen är smärta, rodnad, värmeökning, svullnad och nedsatt rörelseförmåga.

Nyfiken på medicinsk fotvård? Läs mer här: Vad är medicinsk fotvård

Varför får man en reumatisk sjukdom?

Arvsanlagen spelar en roll men de är inte ensamt avgörande. Kanske 25 procent beror på arvet och 75 procent på miljön, det vill säga allt som påverkar under livstiden. Arvet ger benägenhet för sjukdomen; olika faktorer i miljön kan utlösa den. Några exempel:
* Studier har visat att det finns samband mellan matsmältningskanalen och reumatisk sjukdom, exakt hur vet man inte.
* Det finns också ett starkt samband med rökning.
* Man kan få reumatiska reaktioner efter infektioner som salmonella, streptokocker och mykoplasma – så kallad reaktiv artrit.
* Många med kronisk ledgångsreumatism (RA, reumatoid artrit) har fått sin sjukdom efter en skada. En kraftig stukning i en led kan göra att brosket skadas, och blodkärl som växer in i brosket tycks göra att immunförsvaret reagerar.
* Artros är också vanligt efter fysisk skada, till exempel ger korsbandsskador klart ökad risk att utveckla knäartros.
 

Vad kan en medicinsk fotterapeut göra vid reumatisk sjukdom?

Susanna Nyberg är legitimerad sjuksköterska och har sin fotvårdsklinik Syster Sussie i Helsingborg. Hon  har stor kunskap om och erfarenhet av reumatiska fötter. Susanna blev Medicinsk Fotterapeut hos Axelsons 2012 och Auktoriserad Medicinsk Fotterapeut 2015, 

– Jag börjar alltid med en fotanalys, säger Susanna. Det är viktigt att veta att man behandlar rätt diagnos och att man tar in alla symtom och behov. Vid reumatiska sjukdomar glöms ofta fötterna bort, och kunderna brukar uppskatta att få relevant information. Jag läste till fotterapeut för att behoven av kvalificerade medicinska fotterapeuter är så stora.
– Det är vanligt hos mina reumatiska kunder att delar av foten deformerats på olika sätt av inflammation, fortsätter hon. För att motverka och lindra detta kan jag utforma ortopediska sulor, i samarbete med ett ortopedtekniskt laboratorium i Umeå.
– Men det är också viktigt att ha bra skor, gärna individuellt anpassade, påpekar Susanna. Jag råder alltid mina kunder att köpa skor på eftermiddagen, när fötterna är som störst! Och att köpa skor med stabil fotbädd, gärna utbytbar. Ganska enkla råd som kan bidra till att kunderna behåller sin rörlighet och livskvalitet.
–  Jag brukar också råda dem att cykla så mycket som möjligt istället för att gå, det minskar smärtorna och skonar fötterna från onödig belastning. Många reumatiker har svårt att gå längre sträckor, men cykla brukar fungera bra.

Vid deformiteter kan tårnas ben ändra läge i foten som vid Hallux Valgus och hammartå, vilket ger smärtor och en ostabil gång. Plattfot och så kallad spretfot är vanligt – muskler och ligament blir oelastiska och svaga och foten ”flyter ut”, med trötthet och gångproblem som följd.
– Enkla övningar av fotgymnastik kan göra mycket nytta, understryker Susanna. Jag rekommenderar fortfarande den fotgymnastik jag lärde mej på Axelsons under min medicinsk fotvårds utbildning, den är mycket bra för att behålla rörligheten i fotens olika delar. Kunden får ett A4 med några enkla övningar med sig hem – det måste vara enkelt, annars blir inte träningen av.

De inflammatoriska processerna i foten kan i sin tur leda till andra problem, och det är här den egentliga medicinska fotvården kommer in.
– Naglarna kan bli tjocka och hårda, och nagelsvamp kan angripa dem, säger Susanna. Men man måste veta att det verkligen är nagelsvamp, jag fastställer alltid diagnosen genom att ta nagelsvampodling före behandling. Det går inte att med blotta ögat skilja nagelsvamp från nagelpsoriasis. Vid psoriasisartrit (en reumatisk sjukdom) är psoriasis i naglarna vanligt, och ibland kan båda diagnoserna finnas samtidigt. Jag behandlar, som enda klinik i Skåne, nagelsvamp med högfrekvent laser, med mycket goda resultat.

Svåra nageltrång, speciellt på stortån, är ett problem för många. Orsaken är ofta att fötterna belastas fel på grund av inflammation som orsakar smärtor. Deformerade tår kan göra att det blir trångt mellan tårna så att hudsvamp trivs. Genom felaktig belastning av fötterna kan det uppstå förhårdnader, sprickor och liktornar som bör behandlas innan det blir sår.
–  Ett extra problem som många reumatiker har är att sjukdomen ofta begränsar rörligheten och gör det svårare att själv komma åt att sköta och kontrollera fötterna. Då är fotterapeuten extra viktig, säger Susanna.

Kvalificerad medicinsk fotvård räddade Axels tånaglar

De tunna blodkärlen runt naglarna kan också angripas och bli inflammerade. Detta hände Axel Carlsson, numera en av Susannas kunder. Det var först efter flera år han fick rätt behandling så att tårna kunde läka. Han berättar:
”Jag är reumatiker, har pelvospondylit (förr Mb Bechterew) sedan artonårsåldern. Jag fick en ny höft 2001 så jag är försiktig med sår för att undvika infektioner. Tidigare hade jag inte haft problem med fötterna, men 2009 fick jag ont i båda stortårna.
Efterhand blev det allt sämre, det började vara och blöda från nagelbäddarna, så jag sökte mig till reumatikermottagningen för att få dem undersökta. Jag fick antibiotika men troligen hade det gått så långt att det inte hjälpte, och jag fick en remiss för att få tånaglarna operativt avlägsnade.
Det tog lång tid för naglarna att växa ut, ungefär ett och ett halvt år. Först var de missbildade och tjocka, jag filade och smorde för att de skulle bli någorlunda normala – men de var fortfarande porösa, troligen av nagelsvamp. När de närmade sig överdelen  av tårna, som var lite svullna, började jag få svåra problem med blödande nageltrång. Jag såg framför mig att jag skulle behöva ta bort naglarna igen, och tänkte bara – ‘NEJ!’ 

Susanna med Axels fötter

2012 öppnade “Syster Sussie” sin fotvårdsklinik i Helsingborg. Det kändes bra att låta någon med gedigen utbildning – i både fotvård och sjukvård – titta på mina fötter. Och så rätt det blev! De två första gångerna höll Sussie på i en och en halv timme med att ta bort vassa nagelkanter som hade växt ner i svällköttet vid stortårna. Det kändes, det gjorde det, men Sussie är så försiktig och lätt på handen att det gick att stå ut. Efter 4–5 besök hade smärtorna och blödandet upphört, sedan blev det bara bättre och bättre.
Efter några månaders regelbunden behandling behövdes inte längre kompresser för att lyfta naglarna. Sedan dess går jag dit var sjätte vecka, men nu är det ren njutning. I och med att jag har svårt att böja på ryggen och greja med fötterna själv känns det fantastiskt skönt att bli ompysslad. Inte minst den avslutande fotmassagen är otrolig!” avslutar en mycket nöjd och glad fotvårdskund.

Läs mer om Susannas behandlingar 
Medicinsk fotvård vs diabetes
Läs om Axelsons utbildning till Medicinsk Fotterapeut