Kom som du är!

Jag och en annan lärare kom till att prata om att vi från elever fått höra ”varför har ni så flashiga bilder på perfekta människor i er reklam? Man får ju fel intryck och tänker kanske att man inte kommer att passa in.”

Att vi får frågan tycker jag är positivt. Det antyder åtminstone tre saker. 1) att de tycker att de kan prata med och ifrågasätta oss. 2) att de upplever att reklamen inte liknar människorna på skolan, eller stilen vi försöker upprätthålla. 3) att det i någon grad florerar en önskan om att se bilder på ”vanliga människor”.

Jag är aktiv på skolan både som lärare och med marknadsföring, och möter därför både elevernas ”riktiga ansikten”, och reklambilderna som finns att köpa i bildbanker på internet. På ett sätt liknar de varandra riktigt mycket – de har två ögon, mun och näsan mitt i ansiktet.

Det finns också aspekter där eleverna inte alls liknar bilderna. Bilderna har blivit utsatta för modifieringsverktyg som tar bort veck på kläder och hud, soft-filter, färgfilter, åtskilliga omtagningar för att frysas i det ögonblicket där leendet, eller vilken min de nu än gör på bilden, var ”perfekt”.

Jag upplever eleverna som vackrare och charmigare än reklambilderna, för att eleverna rör på sig, har kroppstemperatur, skrattar och gråter, svettas, skojar, åldras, glittrar med ögonen och blir trötta. Sånt gillar jag. Det har från början varit min personliga ambition som redaktör att hitta de bilder där människor ser så naturliga ut som möjligt. Bilder på människor i olika åldrar, olika sinnestillstånd, i verklighetsnära situationer.

Min personliga preferens gör också att jag letar efter bilder med så lite smink, nagellack och liknande som möjligt. Smink är lika välkommet som allt annat i våra klassrum men kanske lite opraktiskt då det ofta snart gnuggas bort mot massagebänkar eller yogamattor.

Men lätt är det inte att hitta bilder som avspeglar ”verkligheten”! Köpebilder på ”massage” visar inte en kund med en röd ring i ansiktet från massagebänkens ansiktshål och en massör med blank hud efter 5 timmars arbetsdag. Och även om jag letar efter en ”äldre” modell, är hen som regel fortfarande retuscherad.

Köpebilder på ”yoga” visar inte en naturligt blandad klass med folk i olika storlekar, åldrar och med olika sätt att utföra positionerna. Och i de tillfällen där bilderna visar en blandad grupp, är den ofta iögonfallande kvoterad – två vita, en brun, en gul, 50-50 män och kvinnor, med knäna i exakt samma vinkel och fortfarande alla utan en skugga i ansiktet.

Vi har hundratals elever i våra undervisningssalar varje vecka. Varför tar vi inte foton på dem i stället? Well – om vi skulle vara den enda skolan på marknaden som visade människor som de verkligen ser ut efter en massage, eller med det kaos i bakgrunden som uppstår när 30 elever och 4 lärare rör sig runt i en sal mellan demonstrationer, oljeflaskor, filtar och ombyten – då hade vi i stället framstått annorlunda än andra aktörer på ett sätt som kanske inte bara hade uppfattats positivt.

Alla människor ser annorlunda ut när de lever, anstränger sig, lyssnar fokuserat i 6 timmar, sätter upp håret för att jobba med olja, än när de kommer direkt från sminkbordet till en väl ljussatt fotosituation. Alla klassrum ser rörigare och mindre fotogent symmetriska ut än ett rum som arrangerats för en fotosession. Det ska också tilläggas att massagekliniker och spa där man faktiskt tar emot kunder ofta ÄR vackra!

Jag drömmer personligen om en framtid med mer reklammaterial baserat på bilder på faktiska elever och lärare, in action. Jag är inte fotograf och kan inte avgöra hur det skulle kunna göras på ett fungerande sätt.

Tills dess får ni väl se till att genomskåda även vår reklam, där bilderna ska fylla funktionen av att väcka en attraktion. Vi vill attrahera er till essensen i det vi erbjuder – bättre hälsa, mindre stress, bättre kommunikation, mer autenticitet, mer tid och uppmärksamhet åt det som är viktigt och ett liv du trivs med. Behöver jag ens säga att alla på skolan ser väldigt olika ut och att du helt lugnt och tryggt kan komma som du är?

Sandra Grundstoff är chefredaktör för Axelsons Kunskap och Inspiration
och huvudlärare på Axelsons 200 timmars Yogalärarutbildning.