Det händer massor hos oss, anmäl dig för våra utskick här.

Vi skickar regelbundet ut nyhetsbrev med erbjudande, intressanta artiklar med hälsotips, kunskap och inspiration samt nyheter i våra utbildningar och kurser.


Hjärnan och vikten av träning

För tio år sedan handlade träningspropagandan mest om att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Idag vet vi att fysisk aktivitet är minst lika viktigt för hjärnan. Hjärnforskningen har gett nya, starka argument för att motionera!

 

All träning är bra

När pulsen ökar, ökar blodgenomströmningen och syretillförseln i hela kroppen, även i hjärnan, och förbättrar nybildandet av hjärnceller. Dessutom ökar frisättningen av signalsubstanser som serotonin, dopamin och endorfiner, som styr vårt välbefinnande. Endorfinerna bygger också upp de proteiner som ytterligare bidrar till nybildandet av nervceller. Nervcellernas tillstånd avgör i sin tur hur minnet och lärandet utvecklas.

Regelbunden motion

gör också att binjurarna producerar transmittorsubstanser; ämnen som förmedlar nervsignaler i hjärnan. En kontinuerlig kommunikation mellan nervcellerna i hjärnan hjälper till att bibehålla synapskopplingarna intakta, liksom en stig som trampas ofta inte växer igen.
Fysisk aktivitet stimulerar hjärnan så att den svarar bättre på stress. Hjärnans funktioner blir också mer motståndskraftiga mot ångest, utmattning och depression. Regelbunden träning förbättrar också de mekanismer som bromsar degenerationen av nervcellerna, och minskar markant risken för olika typer av demenssjukdomar.

Pilotstudier har visat

att vi även kan påverka bildandet av BDNF genom att röra på kroppen. BDNF betyder Brain-Derived Neurotrophic Factor, och är ett protein som har stor inverkan på bland annat minne, inlärningsförmåga och produktion av serotonin. Studier på råttor har visat att redan vid intensiv intervallträning fem minuter per vecka ökar bildandet av BDNF-molekyler i hjärnan drastiskt. Generellt rekommenderas annars oftast minst en halvtimmes motion om dagen för att vi ska få del av träningens positiva effekter. Promenader är inte dumt, och det är ännu bättre om vi kommer upp lite i puls.

Rörelser där vi korsar

vänster och höger sida övar samarbetet mellan de båda hjärnhalvorna. Till exempel dans, gympa och jonglering ger den här typen av rörelsemönster.

Läs fler artiklar om hjärnan:

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *