Lär känna huden!

Det mest hållbara sättet att ta hand om huden, handlar till största delen om att stötta och inte störa dess naturliga funktioner.

Huden är ett av de få av kroppens organ som är synligt för ögat och därmed laddat med känslor och projektioner. Rynkor får somliga att gråta medan andra bär dem med stolthet. Finnar kan utlösa känslor av skam medan ärr kan inge respekt. Hudens färg används som ursäkt för förtryck och förakt. Huden tatueras, injiceras och målas. Den älskas och hatas, bleks och solas. Men vad är huden egentligen, utöver det vi ser, och hur fungerar den?

Huden är kroppens största organ. En vuxen människas hud är hela 1,5–2 kvadratmeter stor och väger mellan 1 och 2 kilo. Huden ser stilla och passiv ut för blotta ögat, men i verkligheten är den i varje sekund aktiv med en mängd livsviktiga funktioner. I förhållande till omgivningarna fungerar huden som en vattenavstötande torrdräkt och samtidigt en sköld mot uttorkning, med inbyggd termostat för köld och hetta. Den skyddar de inre organen mot solstrålning, virus och bakterier, och den fungerar som en skyddsväst mot yttre skador och nedslitning genom att ständigt nybildas. Men utöver dessa otroliga egenskaper stödjer den också kroppens inre organ och samverkar med dem.

Hudens uppbyggnad

Stratum corneum eller fettsyramanteln, finns allra ytterst, utanpå själva huden. Den består av döda hudceller, svett, talg, keratin m m. Den avgör vårt ph-värde och utgör hudens yttersta skydd och immunförsvar.
Epidermis celler överhuden utgörs av ett basalcellslager, stratum basale. Det tar en månad för en epidermiscell att födas och dö. Under den månaden vandrar cellerna uppåt/utåt och slutar till sist i fettsyramanteln.
I basalcellslagret finns pigmentcellerna – melanocytceller – som skyddar mot solstrålning i olika grad beroende på hur mycket pigment vi har. Epidermis är extra tjockt i handflatorna och på fotsulorna.
Dermis celler läderhuden är det mellersta av hudens tre huvudskikt, och består av kollagen, elastin och reticulin vilka gör huden elastisk och hållfast. I dermis finns hudens hårsäckar, nerver, talg-, doft- och svettkörtlar och den har ett stort nät av blodkärl. Här finns också receptorerna för bland annat smärta, temperatur och beröring.
Subcutis eller underhuden är, precis som det låter, det understa hudlagret. Detta lager består främst av lucker bindväv och fettväv som varierar i tjocklek från person till person och mellan olika områden på kroppen. Fettet fungerar som stötdämpare, skydd mot kyla och som energireserv.

Huden samarbetar med andra organsystem

Glöm inte att läsa mer om vår populära hudterapeut utbildning och spaterapeut utbildning!

Njurarna

Njurarna renar kroppen från slaggprodukter, och som ett led i denna process forslar huden ut dessa slaggämnen genom sina många svettkörtlar. Att svettas är alltså en viktig och renande process för kroppen och det kan vara belastande för kroppens reningssystem om svettkörtlarna täpps till av till exempel antiperspiranta medel. Att svettas genom att motionera eller bada bastu understödjer denna process.

Lungorna

Huden “andas”! Precis som lungorna tar den upp syre och frigör koldioxid. Därför är det viktigt att inte smörja in huden med tilltäppande produkter, till exempel mineraloljor vars fettmolekyler lägger sig som en tät hinna och därmed hämmar hudens andning.

Näringsupptaget

Huden “äter”! En stor del av det vi smörjer på huden går rakt in i kroppen och in i cellerna. Därför är det viktigt att se över vad vi smörjer oss med och vad vi bär på huden så vi inte omedvetet ”äter” sådant som vi inte skulle stoppa i munnen. Den som har svårt att ta detta på allvar kan ju fundera över varför t ex nikotinplåster fungerar. Ett annat exempel är att den huvudsakliga tillförseln av D vitamin sker via huden genom solljuset – huden ”äter” även ljus!

Immunförsvaret

Hudens yttersta skikt består av en skyddande hinna av bland annat svett, talg och döda hudceller. Denna blandning stöter bort skadliga ämnen och skapar en optimal miljö för goda bakterier.Vill du ha ett starkare immunförsvar? Missa inte vår artikel som ger dig 10 tips på hur du kan stärka immunförsvaret.

Känselsinnet

Över hela huden finns sinnesreceptorer som kommunicerar med omvärlden och registrerar klåda, smärta, värme, kyla och så vidare. Sinnesreceptorerna registrerar också beröring, vilket – beroende på beröringens karaktär – startar en frisättning av antingen stresshormoner, eller lugn och rohormoner som ger en känsla av välbehag.

Undvik att störa hudens naturliga funktioner!

Varje dag utsätts huden för hundratals påfrestningar, det börjar ofta redan på morgonen hemma i badrummet och fortsätter tills vi lagt oss i sängen för att sova. Vissa av dem kan vi inte undvika, medan andra styrs av aktiva val. Här följer några vanliga exempel.

Hoppa över den heta morgonduschen

Varmt vatten, speciellt i kombination med tvål, löser upp hudens skyddande hinna och vidgar porerna så att huden är vidöppen och skyddslös mot dagens alla angrepp.
Duscha på kvällen och sänk temperaturen på vattnet. Om du är tålig så riv av de sista sekunderna med iskallt vatten. Det ger huden en riktig kick. Porerna drar ihop sig och pressar ut välgörande talg till hudytan. Även blodcirkulationen kommer igång och gör huden stark och frisk!

Undvik kemiska och syntetiska rengöringsprodukter, smink och deodoranter

Många kroppsprodukter är så starka att de tvättar bort hudens skyddande skikt och sätter hudens pH-värde i obalans. Makeup och krämer kan täppa till huden, och ersätta hudens egen funktion vilket leder till att huden blir beroende av produkterna. Deodoranter stoppar hudens renande transpiration. Använd milda växtbaserade kroppsprodukter som stödjer hudens olika funktioner istället för att ta över dem. Använd deodorant utan kemikalier.

Minimera påverkan från torr inomhusluft, väder och vind

Starka temperaturväxlingar, väder och vind sliter på huden och gör huden torr. Skydda huden! Tvätta försiktigt och smörj in huden med till exempel en vegetabilisk olja eller en växtbaserad kräm. Även att bära en ekologisk foundation kan fungera som ett mycket bra skydd för ansiktet. Vistas man i torr inomhusluft kan det vara en idé att investera i en luftfuktare.

Välj kläder som inte trycker och skaver

Eftersom huden ständigt förnyar sig är inte det slitage som kläder har på huden något allvarligt problem för de flesta. Dock finns det under huden ett fantastiskt system kallat lymfsystemet. Lymfan transporterar vätska genom kroppen, dränerar vävnaderna och bidrar till ett starkt immunförsvar. I området kring brösten och armhålorna finns stora lymfportar. Bär man mycket tighta kläder, t ex en hårt åtsittande bh, kan lymfan stoppas upp vilket leder till försämrad funktion och vätskeansamlingar under huden.

Utsätt dig inte i onödan för stekos, damm, avgaser och smutsiga fingrar i ansiktet

Smuts som inte går att undvika landar på huden och bildar en grogrund för bakterier och annat otrevligt. Kroppen skyddas till viss del av våra kläder, men ansiktet är nästan alltid oskyddat. Tvätta ansiktet varje kväll. Låt inte smutsen ligga och gro under natten.

Undvik överdriven exponering för sol

Sol i för hög dos kan vara skadligt för huden och i värsta fall leda till cancer. I mindre allvarliga fall ger överdriven solexponering pigmentfläckar i huden, och i de flesta fall är sol starkt uttorkande. Se till att huden är väl återfuktad, både innan, under och efter vistelse i solen. Skydda dig med tunna kläder och fysikaliskt solskydd. Fysikaliskt solskydd lägger sig utanpå huden och reflekterar bort solstrålarna, till skillnad från konventionella kemiska solskydd som går in i huden och påverkar cellerna.

Hudens åldrande

När vi åldras förändras huden successivt. Vi bär på anlag i vårt DNA för en särskild hudtyp, och redan från 20-årsåldern börjar hudens ämnesomsättning sakta ned. Det elastin, reticulin och kollagen som gett huden sin spänst produceras inte lika snabbt och huden börjar förslappas. I 30-årsåldern brukar det i någon mån börja bli synligt utifrån att huden inte har samma smidighet som i tonåren. Med tiden får även svett- och talgkörtlarna försämrad funktion och huden minskar sitt innehåll av vatten och fett.
Ytterligare ett ålderstecken är att blodgenomströmningen i huden försämras. Allt det här leder slutligen till att huden blir tunn, torr och rynkig, man får minskad hårväxt, och förmågan att läka sår och slitage blir sämre.
Att huden slits och åldras är någonting naturligt och det går inte att komma ifrån oavsett hur mycket vi skyddar och vårdar huden. Huden är en del av oss och när vi åldras vittnar huden om vilket liv vi levt. Har vi rökt, ätit skräpmat och solat mycket så skyndar det på åldrandeprocessen då till exempel rökning leder till försämrad blodcirkulation och dålig syresättning för kroppens vävnader.
Har vi däremot vårdat huden med omsorg, sett till att den fått näring och fukt både inifrån och utifrån, kommer huden att åldras i sin egen hälsosamma och alldeles naturliga takt.
Vill man hålla huden pigg länge kan man understödja de funktioner som saktas ned av åldrande. Hudens behov av svettning och blodcirkulation kan man t ex hjälpa genom regelbunden motion, bastu och torrborstning. Brist på fukt och fett kan minskas genom att dricka rikligt med vatten och inta goda essentiella fetter, både i kosten och genom att smörja sig.