Dopamin – En artikel du kommer att må bra av

Låt oss börja med att berätta varför du som läser den här artikeln om dopamin kommer att må bra av den. Dopamin är en signalsubstans som utsöndras bland annat för att belöna ett visst beteende och få dig att må bra.

Att du klickat dig in hit och läser det här betyder att du antagligen är nyfiken på dopamin och vill lära dig mer om ämnet. När du läser den här artikeln från början till slut och lär dig allt om dopamin kommer din hjärna belöna dig för att du stillar din nyfikenhet.

Din belöning? Frisättning av dopamin som leder till att du mår bra!

Följ med så berättar vi mer och svarar bland annat på frågor som:

• Varför är dopamin livsviktigt?
• Vad är dopamin?
• Vad händer om man har brist på dopamin?
• Hur påverkar dopamin kroppen?
• Vad händer i hjärnan?
• Kan man ha för mycket dopamin?
• Hur påverkar träning dopamin?

Detta är frågor som många funderar över. Är du en av dem kommer du må bra av den här artikeln, bokstavligt talat.

Vad är dopamin?

Dopamin är en signalsubstans som hjälper skicka information mellan kroppens olika delar. Det är en av de viktigaste signalsubstanserna som du har. Den skickas runt i kroppen via det centrala nervsystemet och har många olika funktioner.

Den mest kända funktionen är att den gör att din kropp belönar dig när du gör något bra. Det många inte vet däremot är att den har många fler funktioner, något vi går igenom i mer detalj lite längre ner. Innan vi gör det gör vi ett litet avstamp och tittar på vart dopaminet kommer från och vad det kan påverka.

Vart kommer dopaminet ifrån?

Dopamin bildas i vår hjärna närmare bestämt i hjärnstammen. Dopaminet frisläpps sedan via de basala ganglierna som är den del av hjärnan som bland annat påverkar människans rörelser. 

Även om dopaminet bildas i hjärnan har det en funktion i hela kroppen. Dopaminet påverkar bland annat våra binjurar närmare bestämt något som heter binjuremärgen. Binjurarna bildar hormoner som adrenalin, kortisol och noradrenalin och är väldigt viktiga för att ha en normal kroppsfunktion.

Hur mycket dopamin som skapas och som kan lagras styrs i stor grad av våra gener. Lyckligtvis (bokstavligen) utsätts sällan binjurarna för sjukdomar vilket betyder att dopaminutsöndringen sällan påverkas av den anledningen. Dessutom räcker det egentligen med en binjure. Skulle du därför donera en binjure eller vara med om en olycka klarar du dig bra i alla fall!

Dopamin balans

Då dopaminet påverkar många funktioner är det väldigt viktigt att ha en bra dopamin balans. Det är just ”balans” som är nyckelordet. En tankevurpa vi ofta gör är att vi tror att om något är bra så borde vi ha så mycket som möjligt av det. Men det är inte alltid sant. Lite senare går vi in på vad som händer om man har för mycket dopamin eller när dopaminet kan arbeta mot vårt eget bästa.

Som du redan vet har dopamin många funktioner och påverkar därför många olika saker i kroppen. I nästa del ska vi titta på hur dopaminet fungerar och vilken effekt det har i praktiken.

Hur fungerar dopamin?

Ditt nervsystem är ett signalsystem där elektriska impulser hjälper din kropp att samverka. Dopamin är en av många signalsubstanser som på kemisk väg förmedlar information mellan nervcellerna i nervsystemet.

För att lättare förstå kan man tänka sig att en signalsubstans är en form av budbärare med olika uppgifter. De hoppar runt i kroppen och delar med sig med viktig information. Varje signalsubstans är ansvarig för olika delar och använder olika vägar. Dessa vägar har olika funktioner och kallas för nervbanor eller system.

Dopaminet använder sig av fyra vägar eller nervbanor:

• Mesolimbiska dopaminsystemet/ nervbanan
• Mesokortiska nervbanan
• Nigrostriatala nervbanan
• Tuberoinfundibulära nervbanan

Belöning – Mesolimbiska dopaminsystemet

Den Mesolimbiska dopaminsystemet är viktigt för det är en nervbana som som hjälper oss med vårt belöningssystem. Systemet är det som hjälper dig att leta efter en belöning. När du senare gör något som du och din kropp tycker är bra släpps dopamin ut i systemet. Resultatet blir en känsla av njutning vilket gör att du kan upprepa beteendet. 

Beteende – Mesokortiska nervbanan 

Den Mesokortiska nervbanan är en annan nervbana där kroppen använder dopamin. Den här nervbanan hjälper kroppen att med bland annat olika typer av beteende, motivation och känslor.

Rörelse – Nigrostriatala nervbanan

När det kommer till den Nigrostriatala nervbanan är den viktig på så sätt att den är inblandad i kroppens motorik det vill säga rörelser. En minskning av dopaminet i den här nervbanan är en av symptomen vid till exempel Parkinsons sjukdom. 

Mjölkproduktion – Tuberoinfundibulära nervbanan

Dopaminet i den Tuberoinfundibulära nervbanan har till uppgift att reglera prolaktin. Prolaktin är ett hormon som möjliggör mjölkproduktionen hos kvinnor. Bröstmjölken är extremt viktig för nyfödda barn.

Som vi kan se är dopaminets roll i kroppen både viktig och väldigt omfattande. Inte så konstigt att effekterna vid en obalans i dopamin nivåerna kan påverka oss på massa olika sätt. Det är just effekterna det vill säga vad dopaminet påverkar som vi ska titta på nu. Först tänkte vi bara ta en liten avstickare och titta närmare hur och varför vi har ett belöningssystem.

Belöningssystem, dopamin och evolutionen

De flesta av oss tänker nog sällan på att vi har ett helt system med dopamin i sig som belönar oss. Tanken på att vi kan tacka det här systemet för vår existens har nog aldrig slagit de flesta och kanske känns som en liten överdrift.

Tittar vi däremot lite närmare på det börjar tanken inte bli så tokig. Det är ganska logiskt att chansen att leta efter och hitta närhet, sex, röra på sig och hitta motivation till massa andra beteenden ökar betydligt ifall man blir belönad. Beteenden som vi kan koppla till att människosläktet klarat sig och består än idag.

Tänker vi ett steg längre kan vi göra ett tankeexperiment genom att ställa oss själva en fråga:

Hade vi klarat oss utan belöningssystemet och dopaminet?

Vi kommer inte svara på den frågan direkt men fortsätt läsa så kanske du hittar svaret! Vi börjar med det viktigaste och tittar på effekten som dopamin har i vår kropp.

Vilken effekt har dopamin?

Förutom att människans belöningssystem och dopaminet belönar beteenden som kan påverka vår överlevnad ur ett evolutionärt perspektiv har dopaminet fler effekter på oss. Dopaminet påverkar både vår fysiska och även psykiska hälsa. Som vi kunde se när vi gick igenom nervbanorna  och kanske framförallt belöningssystemet inser vi snabbt att dopaminet har ett finger med i spelet i mycket.

Dopamin effekt

Via hjärnan och nervsystemet påverkar dopamin bland annat:

• Beteende
• Inlärning
• Viljestyrd rörelse
• Tänkande
• Koncentration
• Sömn
• Uppmärksamhet
• Humör
• Känslor
• Njurar
• Hjärta

Men dopaminet arbetar inte alltid ensamt. Låt oss därför titta på dopaminets kära vänner, endorfin och serotonin. 

Endorfin och Serotonin

Endorfiner är ett hormon som frisläpps och hjälper minska smärta naturligt i kroppen. Serotonin är en signalsubstans som har många olika funktioner i kroppen. Dopamin, serotonin och endorfin påverkar oss människor väldigt mycket. Genom att samverka påverkar de alla vårt humör och känslor, både positivt men även negativt. Endorfin påverkar dopaminutsläppet i hjärnan vid till exempel träning eller massage.

Ytterligare en annan signalsubstans, Oxytocin, påverkar både dopaminet och serotoninet i vår kropp. För att försöka hålla oss till dopaminet går vi inte in djupare på det här. Istället kan du läsa vår artikel om oxytocin om du är nyfiken.

Som vi kan se är det många effekter som dopaminet kan ha på viktiga delar för att vi som människor ska fungera. För att återkoppla till belöningssystemet, dopaminet och evolutionen kan vi se dopaminets viktiga roll.

När vi gör något som vår kropp tycker är bra belönas vi och känner njutning. Det kan vara att lära oss något nytt eller hitta en partner. Det gör att vi motiverar oss till att söka den här njutningen igen eller via andra handlingar vår kropp tycker är bra. På så sätt fortsätter människan framåt ur ett evolutionärt perspektiv.

I början nämnde vi om hur viktig balansen är i dopamin nivåerna. Förutsätter vi dessutom att dopaminet har utvecklats tack vare evolutionen och hjälpt oss människor nå den punkt vi är på idag kommer en andra frågor upp.

Finns det några nackdelar med dopamin?

Vad händer om man har brist?

Finns det några sjukdomar kopplade till obalans?

Det är just dessa frågor vi ska tackla nu. Oroa dig inte, lite längre ner kommer även tips vad du kan göra för att bättre balansera dopaminet i din kropp!

Dopamin negativa effekter

Även om dopaminet ska hjälpa oss att fatta rätt beslut evolutionärt i alla fall finns det en baksida där dopaminet har negativa effekter. Vi syftar inte på sjukdomar relaterade till exempelvis brist på dopamin. Tvärtom tänker vi på för mycket dopamin.

Det finns flera tillfällen då dopamin frisläpps i vårt nervsystem och belönar oss som kan vara skadliga. De flesta av oss kan säkert instämma att för mycket alkohol, rökning och snusning eller andra beroendeframkallande droger inte är bra. Detsamma gäller ohälsosam mat.

Problemet förutom att de inte är bra för oss är att kroppens belöningssystem frisätter dopamin och belönar oss när vi använder någon av dessa hälsofarliga ämnen. I längden kan det ha en väldigt negativ inverkan. Det får säkert dig att fundera ifall man kan ha för mycket dopamin?

För mycket dopamin

Det finns en del forskning som visar att man kan ha för mycket dopamin. Resultatet blir ofta att personen blir manisk, spänningssökande, våldsam och kan missbruka till exempel sex.

För mycket dopamin i kroppen och jakten efter den sköna känslan som dopamin skapar i kroppen leder många till olika typer av missbruk.

Missbruk kopplat till dopamin

Två delar av hjärnan gör oss människor sårbara för missbruk. Belöningssystemet och impulskontrollen vilka båda två påverkas av dopaminet som tar sig till hjärnan. När forskare tittat på hur hjärnan reagerar hos vissa missbrukare när de kommer i kontakt med sitt missbruk har man sett högre halter av dopamin i hjärnan.

Problemet blir att missbruket snabbt blir en ond cirkel för en person. En ohälsosam handling belönas tack vare dopaminet med välbefinnande. Det leder till att man ständigt jagar välbefinnandet dopaminet skapar. Vilket betyder att man upprepar den ohälsosamma handlingen mer och mer.

När hjärnan upprepade gånger utsätts för droger, eller ett beroendeframkallande beteende utsöndras onormala mängder dopamin. Ironiskt nog leder tillslut dessa stora mängder till att hjärnan producerar mindre dopamin.

Frisläppningen av dopaminet rubbas och personen blir ofta nedstämd, omotiverad vilket i sin tur skapar mer sug efter att höja dopaminet igen med de skadliga ämnena. Missbruket och den onda cirkeln är igång.

Dopamin och Alkohol

Det finns en stark koppling mellan dopamin och alkoholkonsumtion. Frisläppningen av dopaminet gör att kroppen belönas. Tillsammans med endorfiner som också frisläpps reagerar kroppen genom att:

• Nervositet försvinner
• Hämningar släpper
• Muskelavslappnande
• Rogivande känsla uppstår
• Lugnande effekt
• Känslan av lycka uppstår

Det är ena sidan av myntet. Men det finns både kortvariga och långvariga negativa konsekvenser av alkoholen. Så samtidigt som vi belönas skadas vår kropp. På den andra sidan av myntet har vi de negativa konsekvenserna:

Kortsiktigt

• Sämre omdöme
• Långsammare tankeförmåga
• Sämre minne
• Dålig reaktionsförmåga
• Sömnen blir sämre

Långsiktigt

• Hjärnan krymper
• Risk för epileptiska anfall ökar
• Högre risk för Hjärnsjukdomar
• Högre risk för Leversjukdomar
• Ökar risken för Hjärt- och kärlssjukdomar

Men även cancer, hudsjukdomar, problem med mage, skelett och blodet.

Du ser därför snabbt varför det är bra att vara medveten om dopamin och alkohol. Tanken att bli belönad för att skada kroppen är ganska skrämmande. Även om alkoholproblem och missbruk är ett stort och allvarligt problem finns det ett annat område där dopaminet kan arbeta emot oss. Det är ett problem som påverkar oss alla samtidigt som det är många som inte tänker på det. Vi pratar givetvis om dopamin och mat.

Dopamin och mat

Du kanske tänker att dopamin och mat inte är något dåligt? Det har du rätt i. Att dopamin utsöndras när vi äter mat är inte så konstigt. Mat är ett grundbehov som vi inte kan överleva utan.

Tänker vi tillbaka till den tid då de flesta människor fortfarande jagade och letade efter mat är ett belöningssystem som ständigt uppmuntrar en bra funktion.

Istället för en ond cirkel fick vi en positiv spiral till att leta mat, belönas för att återigen leta efter mat.

Idag när mathyllorna är fyllda med mat i vår del av världen och det inte längre är en bristvara kan vi se på dopamin och mat lite annorlunda. Lägger vi dessutom på bearbetade livsmedel till den grad att allt det nyttiga försvunnit står vi inför en stor utmaning.

Än en gång kan dopaminet och den härliga känslan arbeta emot vår fördel. Dåliga kostvanor, övervikt och fetma påverkar våra kroppar väldigt negativt och leder till massa olika sjukdomar.

För mycket av det goda

Att vara försiktig med vad vi äter och dricker samt hur vi lever våra liv handlar väldigt mycket om balans. Det blir extra viktigt när vi vet att våra kroppars egna system blir lurade av vår förändrade livsstil.

Vad som en gång gjorde att människan överlevde kan idag leda till raka motsatsen. För mycket dopamin eller för mycket av det goda är med andra ord inte bra, nu ska vi ta oss en titt vad som händer om man istället har brist på dopamin.

Brist på dopamin

Dopaminets viktiga och omfattande roll har vi redan fastställt. Hamnar din kropp i obalans på grund av brist på dopamin är det därför inte konstigt att din kropp kan påverkas på många olika sätt.

Varför får man dopaminbrist?

Det kan finnas många anledningar till varför vi människor kan få dopaminbrist. Det som händer vid dopaminbrist är att att signalsubstanserna inte fungerar som de ska. Det kan hända på grund av många olika anledningar som vi sammanfattat i två kategorier,

1. Medicinskt tillstånd (sjukdom)
2. Ohälsosamma vanor och kost

Medicinskt tillstånd (sjukdom)

Både brist på dopamin och ett överskott på dopamin är starkt förknippade med vissa sjukdomar och medicinska tillstånd. Parkinsons sjukdom, depression och hallucinationer är några exempel på tillstånd där det är vanligt att se ett underskott av dopamin. Exempelvis har man upptäckt att många dopaminnerver dör vid Parkinsons sjukdom. Men det finns även medicinska tillstånd som kan tillskrivas för höga halter dopamin som till exempel psykos och schizofreni.

Ohälsosamma vanor och kost

Dopaminbrist är även vanligt att få vid ohälsosam kost och vanor. Något vi redan skrivit om ovan. För mycket socker och mättade fetter kan minska dopaminproduktionen. Samtidigt kan brist på protein i kosten även påverka produktionen av dopamin i kroppen. Ohälsosamma vanor kan vara för stor konsumtion av alkohol som i det långa loppet leder till mindre dopaminutsöndring.

Symptom vid brist på dopamin

Det finns en del symptom som dopaminbrist orsakar. Symptomen skiljer sig beroende på orsaken till dem. Lider en person av schizofreni kommer orsakerna och symptomen skilja sig från dem som en person med dålig kost visar.

• Kramp i muskler, spasmer eller darrningar
• Låg energinivå
• Trötthet
• Smärta och värk i kroppen
• Rubbad matspjälkning
• Problem med svalg och med att äta
• Problem med balansen
• Hallucinerar
• Pratar långsammare än vanligt
• Pendlar mycket i vikt, både upp och ner
• Dålig sömn, svårighet att somna och störningar i sömnen
• Svårigheter att fokusera
• Saknar motivation
• Saknar självinsikt och självdistans
• Låg sexualdrift och sexlust
• Känner sig deprimerad, ledsen, orolig eller hopplös utan uppenbar anledning
• Starka humörsvängningar
• Tänker på att skada sig själv
• Dåligt självförtroende och självkänsla

Vissa symptom vid brist på dopamin är mer specifika än andra. Även om en balanserad kost och livsstil är det viktigaste för de flesta människor finns det andra sätt att höja och sänka dopamin nivåer i kroppen.

Dopamin tillskott och medicin

Många som lider av dopaminbrist och kanske främst sjukdomar som depression, psykos, Parkinsons eller ADHD får dopamin som tillskott eller medicin.

Behandlingarna sker på olika sätt beroende på vad den bakomliggande orsaken till obalansen i dopamin är. Vi kan dela in dopamin medicinen i tre kategorier:

1. Dopamin höjande medicin – Till exempel ADHD läkemedel
2. Dopamin sänkande medicin – Exempelvis antipsykotiska tillskott och mediciner
3. Dopamin balanserande / stabiliserande medicin – Till exempel schizofreni och bipolär sjukdom

Just ADHD är något som fler personer intresserar sig för. En fråga som blivit vanligare och vanligare är just hur dopaminet påverkar människor med ADHD.

Dopamin och ADHD 

När man har tittat på personer med ADHD har man kunnat se ett samband mellan dopamin och den neuropsykiatriska funktionsvariationen. Dels har man kunnat se att signalsubstanserna rör sig långsammare hos personer med diagnosen. Dessutom har man sett att dopamin nivåerna är lägre i den delen av hjärnan som reglerar belöningssystemet.

Vi har redan fastställt att dopamin kan påverka förmågan att:

• Planera
• Organisera
• Tänka
• Svårigheter att fokusera

Att ha problem med dessa områden är även typiska ADHD symptom. I och med att belöningssystemet hos personer med ADHD fungerar annorlunda väljs ofta de kortsiktiga belöningarna av personer med ADHD. Vissa med diagnosen behandlas med dopamin-höjande läkemedel. Det finns även naturliga sätt att höja dopaminet på.

Öka dopaminet naturligt

Normalt regleras nivån av dopamin av din kropp. Dopaminhalter är vanligtvis välreglerade inom nervsystemet men det finns saker du kan göra för att öka dopaminet naturligt. Lättast sättet att öka dopamin är att ändra kosten.

En balanserad kost med protein, vitaminer och mineraler hjälper dig med dopamin produktionen. Om du dessutom får i dig mycket probiotika och mjölksyrebakterier genom till exempel yoghurt, surkål eller kimchi är du på god väg att öka dopaminet naturligt.

Förutom en god kost är livsstilsvalen också viktiga. Att få tillräckligt med sömn, träna, lyssna på musik, meditera och spendera tid i solen kan alla öka dopaminnivåerna. Sammantaget kan en balanserad kost och livsstil gå långt för att öka kroppens naturliga produktion av dopamin och hjälpa din hjärnfunktion som bäst.

5 tips du kan göra idag för att öka dopaminet naturligt:

Här kommer vår topp fem lista på saker du kan göra redan idag för att på ett naturligt sätt öka dopaminet i kroppen.

• Få tillräckligt med sömn
• Ät tillräckligt med protein
• Få nog med solljus
• Lyssna på musik
• Meditera

1. Få tillräckligt med sömn

Din kropp har en naturlig rytm när den ska utsöndra dopamin. Får du inte tillräckligt med sömn och lider av sömnbrist störs denna rytm och dina dopaminhalter sänks.

Dopamin släpps ut i större mängder på morgonen när det är dags att vakna. Samtidigt sänks nivåerna av dopamin i hjärnan fram mot kvällen.

Om du tvingas vara vaken länge eller om du sover dåligt rubbas den naturliga rytmen och dopaminet i hjärnan minskas morgonen därpå. Dopaminbrist resulterar i sämre koordination och koncentration.

En god natts sömn eller snarare regelbundna nätter med god sömn hjälper din kropp att hålla dopaminnivåerna balanserade. Förutom att sova cirka 7-9 timmar behövs även att du sover bra. Det kan du göra genom att:

• Sova och vakna vid samma tid varje dag
• Minska bruset i ditt sovrum
• Undvika koffein på kvällen
• Bara använda din säng för att sova
• Avstå från skärmljus minst en timme innan läggdags

Om du får tillräckligt med sömn blir det även lättare att fatta bra beslut. Till exempel beslut om vad du ska äta vilket leder oss till punkt nummer två.

2. Ät tillräckligt med protein

Dopamin produceras från aminosyrorna tyrosin och fenylalanin, vilka båda kan få från proteinrika livsmedel. Höga intag av dessa aminosyror kan öka dopaminnivåerna. Enzymer i din kropp kan omvandla tyrosin till dopamin, så att ha tillräckliga tyrosinnivåer är viktigt för din dopaminproduktion.

Studier har visat att ökad mängd tyrosin och fenylalanin i kosten kan öka dopaminnivåerna i hjärnan, vilket kan främja djupt tänkande och förbättra minnet.

Även om dessa studier visar att extremt höga eller extremt låga intag av dessa aminosyror kan påverka dopaminnivåer, är det okänt huruvida normala variationer i proteinintag skulle få stor inverkan.

Protein gör även att du känner dig mätt fort. Mätt och belåten kan det vara en bra idé att röra lite på sig och låta solen skina på dig.

3. Få nog med solljus

Att få nog med solljus är lättare sagt än gjort i Norden. Även om det kan vara svårt är det väldigt viktigt då man kunnat se att solljus är starkt kopplat till att öka dopaminet naturligt i kroppen.

Har du någonsin känt dig ledsen eller deprimerad under vintern men inte vetat varför? Då har du kanske fått för lite sol på dig och har bland annat för låga halter dopamin.

För lite sol kan leda till något som heter Seasonal Affective Disorder (SAD) även känt som Årstidsbunden depression på svenska. Det här kan du undvika genom att exponera dig för mer solljus. Speciellt på vintern.

En studie av 68 friska vuxna kom fram till att de som fick mest exponering av solljus under de föregående 30 dagarna hade betydligt mer dopaminreceptorer i hjärnans belönings- och rörelsecentra.

För att höja dopaminnivåerna i kroppen kan du gott och väl ta en promenad. Till det kan lite musik vara på sin plats.

4. Lyssna på musik

Vad har du någon favorit instrumentalmusik? Till exempel klassisk musik eller musik med bara instrument?

Det är nämligen så att lyssna på musik kan vara ett roligt sätt att stimulera dopamin-frisättning i hjärnan. Flera analyser av hjärnbilder har visat att lyssna på musik ökar aktiviteten i hjärnans belönings- och nöjescentra. Dessa är som du säkert redan misstänker fulla av dopaminreceptorer.

Till exempel visade en liten studie som undersökte effekterna av musik och dopamin en ökning på 9% av dopamin i hjärnan när människor lyssnade på instrumental musik som de gillade.

För att inte påverkas av texten i en låt har alla studier använt musik utan texter för att säkerställa att dopaminökningen skedde på grund av musiken och inte specifika texter. Det betyder inte att musik med text inte stimulerar dopamin produktion. Det krävs bara mer studier inom området.

Det lustiga är att förutom musik som är olika typer av ljud är raka motsatsen även ett fantastiskt sätt att öka dopaminet på. Vi pratar givetvis om komplett tystnad och meditation.

5. Meditera

Meditation är att rensa ditt sinne, fokusera inåt och låta dina tankar flyta eller fokusera på något föremål, föreställning eller förseelse. Det hjälper dig med en kroppslig och mental avslappning.

Det finns många olika sätt att meditera på. Det kan göras när du står, sitter eller går och regelbunden övning är förknippad med förbättrad mental och fysisk hälsa.

Studier har visat att meditation påverkar ett flertal av kroppens signalsubstanser och hormoner. Forskare har observerat en ökning av dopamin, serotonin och melatonin under meditation. Man har även observerat en minskning av kortisol på längre sikt.

En annan studie med åtta erfarna meditationslärare visade en 64% ökning av dopaminproduktionen efter meditering i en timme, jämfört med vid tyst vila. Det anses att dessa förändringar kan hjälpa de som mediterar att upprätthålla ett positivt humör och vara motiverade att förbli i meditativ tillstånd under en längre tid.

Den kände psykologen och professorn Richard J. Davidson har länge forskat kring hjärnans hälsa. Han menar att det går att visa att meditation har en positiv påverkan på hur hjärnan fungerar. Vid mindfulness-baserad stressreduktion ändras hjärnans känslo- och tankemönster till mer positiva, vilket bland annat minskar oro.

Förutom att sova rätt, äta tillräckligt med protein, få tillräckligt med solljus, lyssna på musik och meditera kan du även öka dopaminet naturligt genom att träna.

Dopamin och träning

Har du någonsin undrat varför det känns så bra efter ett träningspass? Ledtråd: Det har med dopamin och träning att göra. Ofta när vi tränar tänker vi på vilka effekter det kan ha på vår kropp utåt. Vi tittar på våra muskler och mäter vår kondition. Det vi då missar är hur bra träningen är för vårt inre, speciellt hur vi mår.

När du är fysiskt aktiv det vill säga tränar eller rör på oss frisätts flera ämnen i oss. Du känner säkert igen ämnena sen tidigare. Hjärnan frisätter serotonin, noradrenalin, endorfin och dopamin såklart.

Serotonin – Skapar en känsla av tillfredsställelse och lugnar ner oss

Noradrenalin – Väcker dig och din kropp till liv och gör att du känner dig pigg

Endorfin – Ökar ditt välbefinnande och dämpar smärta

Dopamin – Skapar en belöningskänsla med allt det vi gått igenom tidigare i artikeln

Precis som dopaminet och de andra ämnena kan verka mot din kropp som till exempel vid överdriven alkohol konsumtion kan de minst lika bra även hjälpa din kropp.

Kompotten av härliga känslor som skapas när du tränar gör att många av oss fortsätter att träna. Vilket skapar fler tillfällen då dessa ämnen utsöndras. Det i sin tur får oss att fortsätta träna.

Du vet säkert sen tidigare att träning är bra för dig. Nu vet du även att träning och dopamin får dig att fortsätta träna. Fördelarna med regelbunden träning är många. Träningen kan bland annat:

• Hjälpa mot depression
• Minska ångest (Fungerar väldigt bra mot söndagsångest)
• Förbättra ditt humör
• Hjälpa vid inlärning
• Förbättra minne
• Förbättra din stresshantering

Har du kommit så här långt i vår artikel om dopamin måste du varit väldigt nyfiken på ämnet! Bra jobbat! Artikeln är både lång och fullpackad med information. Din nyfikenhet borde ha stillats och din hjärna borde belöna dig med ännu mer dopamin! Vi sa ju att det här var en artikel du kommer må bra av!

Vill du må ännu bättre? Missa då inte vår artikel om oxytocin en mirakelsubstans som precis som dopamin får dig att må bra! Missa inte heller vår artikel om mobilberoende, ett växande problem som bara blir större och större.

Källor

https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/traning-kan-motsvara-en-normal-dos-morfin

https://rjl.se/vardcentralernabraliv/Utbud-och-tjanster/ma-bra/hjarnstark—hur-motion-och-traning-starker-din-hjarna/

https://www.1177.se/behandling–hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-depression/

https://www.iq.se/fakta-om-alkohol/alkoholen-i-kroppen/

https://www.medicalnewstoday.com/articles/320637.php

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4882679

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17513421

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18348450

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20875835

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21217764

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25257259

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29255945

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29255945