Den svenska massagens historia

Vikingar, blondiner och midsommardanser i all ära – för över 200 år sedan, i maj månad år 1813, föddes ett nytt, svenskt fenomen som senare gick på export över hela världen. Det var då Per Henrik Ling grundade det Kungliga Gymnastiska Central-institutet i Stockholm, där han utvecklade ett omfattande system av träning och behandling – svensk gymnastik och massage. Möt den driftige mannen som utvidgade etablissemangets syn på folkhälsa, ofta kallad den svenska massagens fader!

Per Henrik Ling föddes i Småland år 1776 och dog i Stockholm år 1839. Han var prästson och på sin mors sida barnbarnsbarn till den berömde Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck, en av pionjärerna bakom kartläggningen av människans lymfatiska system. Ling blev därmed bekant med både akademins och medicinens värld redan i unga år. Efter gymnasiet utbildade sig Ling vid universiteten i Lund och Uppsala. Han reste även utomlands under flera år. Bland annat studerade han vid universitetet i Köpenhamn samt vistades i Tyskland, Frankrike och England. Efter sina universitetsstudier och utlandsvistelser kom Ling hem till Sverige igen och fick anställning som fäktmästare. Ling som hade haft muskel- och ledbesvär observerade med tiden att den dagliga fysiska träningen och aktiviteterna han genomförde gjorde att hans krämpor minskade och att han blev frisk och stark. Utifrån dessa erfarenheter och medicinska studier började han utarbeta grunden till sitt gymnastiska system.

Läs mer om Axelsons massage utbildningar.

Lings gymnastiska system

Den svenska gymnastiken som Ling utvecklade omfattande fyra centrala delar:

• medikal gymnastik (sjukgymnastik och manuell terapi)
• pedagogisk gymnastik (gymnastik för skolan)
• militär gymnastik (fäktning och militär träning)
• estetisk gymnastik (gymnastik med artistisk inriktning)

Lings medicinska gymnastik omfattade i sin tur flera olika delar vilka kunde kategoriseras som:

• aktiva moment (patienten var aktiv under behandling, till exempel olika fysiska rörelseövningar)
• passiva moment (patienten var passiv under behandlingen, till exempel terapeutisk massage och manuell terapi)
• aktiva-passiva moment (en kombination av både aktiva och passiva moment, till exempel genom att terapeuten och patienten interagerade på olika sätt i behandlingarna)

Det var vanligt att gymnastik och behandlingar integrerades och patienten behöll då ofta kläderna på. Övningarna kunde vara komplexa och ibland krävdes flera terapeuter samtidigt för att behandla eller träna en patient. Det strikta och systematiska upplägget av den medicinska gymnastiken bidrog till att förankra Lings system i den medicinska vetenskapen.

Konkurrens och erkännande

Institutet hade inga forskare och Lings anhängare (”lingianerna”) förlitade sig därför till stor del på beprövad erfarenhet och Lings utvecklade traditioner. Detta var sannolikt något Lings konkurrenter inom läkarkåren inte var sena att påpeka vid dispyter om vilka behandlingsmetoder som var mest effektiva. Trots detta blev Ling så småningom invald i Svenska Läkaresällskapet, vilket visar att hans behandlingssystem bedömdes förenligt med ett yrkesmässigt erkännande i Sverige. Ling erhöll även professorstitel för sin yrkesgärning.

Inspiration och drivkraft 

Lings sätt att kategorisera gymnastiken kan ses redan i det antika Grekland. Ling var även inspirerad av den nordiska mytologin och drevs av ett intresse för det fornnordiska och vikingatiden, och med hjälp av sitt gymnastiska system ville han skapa förutsättningar för att blåsa nytt liv i den forna nordmannakraften och stärka kropp och själ hos Sveriges befolkning. Grundandet av Gymnastiska Centralinstitutet kan också relateras till det svenska samhället i slutet av 1700- och början av 1800-talet. I det finska kriget år 1808–1809 hade Sverige precis förlorat sin östra landsdel Finland till Ryssland. Det fanns därför ett stort intresse för medborgarfostran i allmänhet och att stärka det svenska försvaret och militärerna i synnerhet. Lings systematiska kroppsövningar kan därmed sägas ha haft en perfekt samordning i tiden för att etableras i ett kungligt institut.

Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet 

För att sprida intresse om sitt system började Ling arrangera kurser inom landet. Han genomförde även demonstrationer av sitt system och försökte få armén intresserad. Sakta men säkert ökade omgivningens intresse kring Ling och hans metoder. År 1813 blev Ling fäktmästare vid Karlberg i Stockholm. Samma år fick han också äntligen det erkännande han så länge eftersträvat, kungens tillstånd att inrätta ett gymnastiskt institut i Stockholm, det Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet. Lings institut är därmed idag en av världens äldsta högskolor med inriktning på kroppsövningar, idrott och hälsa.

Genom åren har en del förändringar och namnbyten skett. År 1934 flyttades sjukgymnastiken till Karolinska Institutet, medan själva utbildningen låg kvar i Gymnastiska Centralinstitutets lokaler till slutet av 1950-talet. 1966 döptes Gymnastiska Centralinstitutet om till Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH). Under nittiotalet kom läroanstalten att heta Idrottshögskolan för att sedan återta namnet GIH år 2005.

Från början låg Lings institut vid dagens Sergels torg. Som ett minne av detta finns det en liten staty av ett barn som sitter med korslagda ben utanför Kulturhusets entré.

Gå gärna dit och titta om du har vägarna förbi! Nuvarande GIH ligger bakom Stockholms stadion där olympiska spelen genomfördes 1912.

Internationell spridning

Lings gymnastiska system och utbildningsinstitut fick snabbt stor uppmärksamhet i Sverige. De populära behandlingsmetoderna spred sig sedan till andra länder och var under större delen av 1800-talet en av Sveriges stora internationella exportsuccéer. Detta gällde både inom skol- och militärväsendet samt inte minst inom det medicinska området med sjukgymnastik, manuell terapi och massage. Lings behandlingsmetoder fick därmed stor spridning utomlands. Lings vetenskapliga anseende och hans legendariska namn skapade gynnsamma förutsättningar för exporten.

Många av Lings studenter kom från andra länder. När de var färdigutbildade hos Ling åkte de tillbaka till sina hemländer och startade egna kliniker. Flertalet fack- och läroböcker publicerades tidigt på andra språk. Flera av de begrepp som idag är välkända och används inom manuell terapi och massage internationellt myntades av Lings efterföljare. Exempel på sådana begrepp är ”medicina mechanica”, ”medicina gymnastica”, ”therapeutic manipulation”, och ”kinesitherapie”.

Lägg märke till att dessa publicerades i början av 1800-talet långt före att andra behandlingssystem inom västerländsk manuell terapi hade etablerats, till exempel osteopati, kiropraktik, naprapati, ortopedisk medicin och ortopedisk manuell terapi. Sannolikt har Lings metoder påverkat och inspirerat utvecklingen av många andra manuella terapiformer. Både Oakley Smith, grundaren av naprapati, och Edgar Cyriax, grundaren av ortopedisk medicin, har på olika sätt haft kopplingar till Lings institut. Även den idag allt mer populära förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FAR) kan härledas tillbaka till de behandlings- och rehabiliteringsmetoder som Ling och hans efterföljare praktiserade.

Lings efterträdare

När Ling dog år 1839 tog hans efterföljare över förvaltningen och fortsatte utvecklingen av den svenska gymnastiken. Bland en rad kända namn finns till exempel hans studenter Lars Gabriel Branting, August Georgii, Per Henrik Lings son Hjalmar Ling, och Thure Brandt vilka alla räknas som pionjärer inom svensk sjukgymnastik. En annan person som kom efter Ling och har haft stor betydelse för svensk sjukgymnastik var Gustaf Zander. Han var en av de första i världen som skapade det vi idag skulle kalla för gymutrustning och träningsmaskiner. Lite kuriosa om detta är att huset där dagens sjukgymnaster utbildas vid Karolinska Institutet heter just Zanderska huset.

Under andra halvan av nittonhundratalet, det vill säga efter det att sjukgymnastiken hade flyttats till Karolinska Institutet, började en rad privata aktörer starta skolor för att ge kurser inom sjukgymnastik och massage. Den första av dessa pionjärer var Hans Axelson som år 1962 slog upp dörrarna till Axelsons Gymnastiska Institut.

Förutom svensk massage och muskeltöjningar har Axelsons även haft stor betydelse för etableringen av andra manuella och komplementära terapier i Sverige som Rosenmetoden, shiatsu, medicinsk fotvård, naprapati, kiropraktik, zonterapi och personlig träning. Idag är Axelsons ett av de mest etablerade och erkända utbildningsinstituten i världen inom sitt område, och har i hög grad bidragit till att forma utvecklingen kring Svensk Massage internationellt. Axelsons har under åren även satsat stora resurser på forskning samt gått i bräschen för kvalitetssäkring och certifiering i branschen.

Svenska sjukgymnaster arbetar fortfarande idag med manuell terapi och träning inom hälso- och sjukvården, framför allt med fokus på rehabilitering av kroppens rörelseapparat. Den svenska massagen däremot är framför allt representerad av alla Sveriges certifierade Massörer som mestadels arbetar med ett friskvårdande och hälsofrämjande syfte. Integrerad medicinsk behandling som kombinerar både massage och vanlig sjukvård blir allt vanligare – det skulle Ling ha gillat, som en av Sveriges första förespråkare av integrativ medicin! Som fader till den svenska massagen har hans efterföljare effektivt spridit sig över världen – svensk massage har sannolikt varit en inspirationskälla för de flesta västerländska massagemetoder som utvecklats under modern tid.

Den sanne svensken tror att gymnastik botar allt. Om du går till en svensk läkare kommer han med all sannolikhet föreskriva en rörelsekur och skicka dig till ett träningsinstitut eller till en massageinrättning i stället för till apoteket.”

Curtis, amerikan på besök i Sverige 1901.