Att välja sina källor

Överallt bombarderas vi med information. Bakom all information ligger olika intressen, eller åtminstone människor med olika bakgrund, olika perspektiv och olika förståelse.

Inte minst när det gäller hälsoinformation, går det ofta att hitta källor och undersökningar som hävdar att Omega3-fettsyror, mammografi eller pesticider är välgörande för hälsan och andra källor som har starkt underlag för att Omega3-fettsyror, mammografi eller pesticider är antingen direkt hälsovådligt eller helt enkelt inte har någon effekt.

Förändringar och val vi gör kan vara motiverade av en inre känsla. Jag vill motionera mer, för jag märker att jag blir glad och får mer energi när jag rör på mig. Jag vill inte ha någon kanelbulle, för jag gillar inte söta saker, den känns bara tung och kladdig. Jag vill inte tacka ja till den där knäoperationen för det känns inte bra och jag har en övertygelse om att det finns andra sätt att bli fri från smärtan.

Förändringar och val kan också motiveras av information vi tar till oss. Jag vill motionera mer för jag har läst om att det genererar massor av endorfiner och andra belöningshormoner. Jag vill inte ha kanelbullen för att jag vet att socker är dåligt för min hälsa och min vikt. Jag vill inte ha knäoperationen för att jag hittat en undersökning som visade att 30% av dem som opereras får smärtorna tillbaka på lång sikt.

Den som har en stark inre känsla behöver ofta inte informationen som motivation, även om den tycker att det är intressant. Den som verkligen njuter av att träna, slutar inte bara för att någon publicerar en vetenskaplig rapport som visar att träning inte är lika hälsosamt som man trott. Den som inte tycker om att bita i en kanelbulle kommer inte att äta den bara för att det står i morgontidningen att en matsked socker om dagen förbättrar hjärnkapaciteten.

Många val och förändringar är säkert motiverade av båda. Kanske den information vi har stöttar vår inre känsla, och då blir motivationen extra kraftfull – yes, jag kände rätt, jag har en god intuition och jag är på rätt spår. Information kan också användas för att motivera ens val inför andra.

Jag har förstått att det känns svårt för många att säga till faster Agda att ”nej tack, jag tycker inte om kanelbullar”. Att då ha ett tidningsurklipp i bakfickan med rubriken ”Forskning visar att kanelbullar kan orsaka angina pectoris”, kanske man tänker, kan göra det lättare att acceptera för faster Agda, och mindre personligt. Kanske Agda själv blir peppad att äta grönkål i stället.

Eller? Många som engagerar sig i friskvård – sund kost, yoga, goda vanor – uttrycker att de ibland blir ifrågasatta, missförstådda, kanske till och med kritiserade, frestade eller retade av arbetskamrater, familjemedlemmar eller okända människor. Att människor blir ledsna, sårade och tar det som kritik av deras egna val, när vi väljer annorlunda än de gör.

Att komma med forskningsresultat som visar att något de gör, och som deras mor och mormor gjort före dem, skulle vara skadligt, är inte alls något som nödvändigtvis gör dem mer öppna för andra möjligheter. Då kickar de empiriska iakttagelserna in – ”min morfar rökte / åt kanelbullar / satt stilla / hela sitt liv, han blev 96 år och var kärnfrisk!”

Diskussioner om rätt och fel är omåttligt populärt. Som om ”att ha rätt” ger oss tillstånd att välja som vi gör, medan ”att ha fel” är en fingervisning om att vi bör ändra mening eller livsstil. Men vems rätt eller fel är det då som gäller? Det vi väljer att ta som yttre sanningar, handlar för det mesta om vilka källor vi väljer att lägga tillit till. Försöker vi berättiga våra val genom att referera till våra källor, riskerar vi att hamna i diskussioner utan slut med dem som väljer andra källor till sina sanningar.

För ett par veckor sen skulle jag göra plommonmarmelad, ett relativt nytt fält för mig. Jag köpte ett slags ”organiskt” gelémedel och googlade när jag kom hem ingrediensen karragenan. Första träffen berättade att WHO klassificerat ämnet som totalt ofarligt för hälsan. Nästa träff citerade en forskare som varnade för karragenan eftersom väldigt små mängder gett tumörer hos möss, och hon hade flera specifika argument och undersökningar bakom sin varning.

Jag har ingen aning om vilken av dessa två källor som har ”rätt”. Men eftersom jag också hittade utmärkta marmeladrecept utan något gelémedel alls, var valet enkelt. Det kändes bättre inuti att göra en marmelad utan karragenan, och eftersom det inte var nödvändigt och dessutom kanske orsakar cancer hos möss, kändes det inte som någon förlust att välja bort det.

Den som etablerat en livsstil som genom att vara medvetet sund skiljer sig från många andras, vet att den dagliga rutinen ofta handlar om att väga sin inre känsla med yttre kunskap och att välja vad som är viktigast. Vi behöver inte ”ha rätt” för att få lov att välja fritt åt oss själva. Vi är inte skyldiga varandra att basera våra liv på vetenskapliga forskningsresultat som står utan motsägelse.

Det enda vi behöver om vi ifrågasätts av andra är simpla argument som ”jag vill / jag vill inte, jag tycker om / jag tycker inte om”. Det är den enda typen av argument som har en obestridlig källa – dig och dina celler.

Sandra Grundstoff, chefredaktör för FriskvårdsMagasinet
och huvudlärare för Axelsons Yogalärarutbildning.

Sandra Grundstoff

Läs tidigare krönikor här.

Se mer av Sandra på www.naturewise.dk