Att åldras med vitalitet

Varför håller sig vissa människor vitala och friska längre än andra? Naturligtvis handlar det om flera faktorer – Elin Himmerland berättar om sina erfarenheter.

”Jag är så bekymrad.”

Kvinnan framför mig såg ledsen ut. Hon var åttiotre år, rosig om kinderna, rynkig för­stås men ännu vacker. På väg till behandlingsrummet gick hon rakryggad bredvid mig, och jag lade märke till hur spänstigt hon rörde sig. Nu satt hon där på andra sidan skrivbordet och såg på mig med mörka, kloka ögon.
Klockan på väggen tickade högt, och med ens kändes tiden så påtaglig. Sekunder av liv. Två männ­iskor mitt emot varandra, med årtionden av händelser och upplevelser i luftrummet däremellan.”Du förstår”, fortsatte hon med sin behagliga röst ”jag kan inte längre tvätta fötterna i handfatet. Vad är det för fel på mig tror du?”

Varför verkar vissa förbli vitala långt upp i åldrarna?

Efter det där minnesvärda mötet har jag genom åren haft förmånen att träffa tusentals patienter, alla med sin unika historia. Den här kvinnan hade förstås också en alldeles egen historia, men hennes ärliga undran och inställning till sin kropp är däremot inte unik.
Något jag alltid funderat över är varför vissa människor tycks hålla sig smidiga och friska längre än andra. Naturligtvis handlar det om flera faktorer. Forskningen kan bidra med många ledtrådar till vad som skapar förutsättningar för ett hälsosamt liv. Arv, miljö, kost, motion och stress är några faktorer som påverkar vår hälsa.
Sedan några år tillbaka har jag också själv gjort en egen, helt ovetenskaplig obser­vation. Jag har studerat mina äldre patienter. De är intres­santa, inte bara för att de har levt länge, utan för att en del av dem är i farten och lever som om de fortfarande vore trettio.

Elin Himmerland leg. sjukgymnast sedan 1998, driver Vänersnäshälsan, en privat sjukgymnastmottagning där hon specialiserat sig på neurodynamisk smärtbehandling.

Tänk om de har något hemligt recept på ett långt och friskt liv?

Jag hörde nyligen om en nittioåring som startade dagen med att gå på ett dop. Efteråt var det vigsel och så skulle man vidare till bröllopsfesten. Då hade någon frågat damen om hon var trött och ville ha skjuts hem. Varpå den gamla svarade ”Nej, nu ska jag på fest och dricka vin!”
Livet har en början och obönhörligen ett slut. Kanske är det klokt att fylla sträckan där emellan med glädje, hälsa, rörelse och omtänksamhet? Forskningen talar sitt tydliga språk och vi kan uppenbarligen lära av de som lyckats bli gamla med kvalitet.
Man kan göra sitt bästa för att behålla valmöjligheterna: stappla fram till finalen med rollator, eller sladda in på tvären med en 70-procentig chokladkaka i ena handen och ett glas Amarone i den andra…

♥

Jag har observerat vissa gemensamma nämnare hos dessa pigga åldringar, som stående med raka ben kan nå sina egna tår (klarar du det, käre läsare?). Gemensamma nämnare som förstås inte är någon garanti för ett friskt liv, men som ändå är intressanta.

De använder kroppen flitigt

Många gör någon slags enkel gymnastik varje dag och de är inte rädda för att röra sig även om det tar emot. Jobbar i skogen, spelar boule, orienterar (jodå, jag har träffat en åttioåring som orienterade, fast han hade slutat tävla för det fanns ju inte längre så många att tävla emot…). Aktuell forskning visar att om man med raka ben kan nå sina tår, har man troligen ett friskt och töjbart hjärt-kärlsystem. Och den goda nyheten är att det går att återfå töjbarheten även om man förlorat den!
Forskningen visar också att vardagsrörelser är mer effektivt än träning två gånger/vecka om man har ett stillasittande arbete. Bara genom att då och då resa sig upp förbättras ämnesomsättning, midjemått och blodfetter. Att gå från ett inaktivt liv till små doser rörelse ger de största och snabbaste hälsovinsterna.

De tillbringar mycket tid utomhus

Ungefär 80 % av vårt D-vitaminbehov tillgodoses genom att vistas i dagsljus 15 min/dag, några dagar i veckan under april-september (resten av året står solen för lågt). D-vitaminet hjälper kroppen att omsätta kalcium till benvävnad. Utevistelse = starkt skelett.

De är sociala och har lätt till skratt

En grupp forskare har visat att 10–15 minuters dagligt skratt kan öka energiomsättningen med 10–40 kalorier om dagen. Omräknat till energiutgifter per år skulle motsvara ett årligt vikttapp på 0,5–2 kg. På Karolinska Institutet menar man att det finns data som stödjer att ett gott skratt har positiva hälsoeffekter vad avser skelett och muskler, hjärta och kärl samt de endokrina, immunologiska och neurologiska systemen.

De är generösa, omtänksamma och visar också ofta tacksamhet

mot andra människor, dvs de låter andra få känna sig behövda. Även här finns förankring i forskningen som kan visa på en rad positiva kemiska och fysiska effekter. Vi mår helt enkelt bra av att känna oss behövda och att göra andra människor glada.

De provar gärna behandlingar, motion eller koständring

istället för, eller som komplement till mediciner. Forskning visar att kemikalierna i mediciner kan frisätta fria syreradikaler, som i sin tur skadar kroppens celler. Detta kan i vissa fall ge upphov till inflammation och sjukdomar, förutom de vanliga biverkningarna. Därmed inte sagt att man inte ska äta mediciner, men hos äldre som äter många olika preparat samtidigt kanske det  ibland finns fullgoda alternativ.

De har intressen som de odlar

och ser till att ha något att engagera sig i och se fram emot.

De har inte bråttom

Forskningen har länge pekat på att stress kan ge upphov till en lång rad sjukdomar, ohälsa och t o m för tidig död.

De är positiva och nyfikna på livet

Och de lever livet. De är inte bara passiva passagerare på livets tåg, de tar sina drömmar på allvar. ”Jag vet att jag är gammal, men det är ju så roligt.” De kan helt enkelt inte låta bli att leva!