Ännu en text om nyårslöften

Som krönikör hör det nästan till god ton att skriva om nyårslöften antingen i december eller januari, eller hur? Speciellt som hälso- och friskvårdsskribent. Annars har man ju nästan försummat sin plikt mot det kollektiva tänkandet.

För vi vet ju alla att livsstilsförändringar genomförs bäst om de påbörjas på en dag som kallas den 1 januari. Inga nyårslöften, ingen förändring. Den som sedan misslyckas med sina föresatser ett par dagar senare kan lika bra återgå till sina gamla vanor och vänta på nästa nyår, för då är loppet liksom kört.

Skämt åsido – vi vet också alla att beslut är viktiga. De vanor eller livssituationer vi inte önskar fortsätta med är ofta kraftfulla i sitt inflytande på oss, och vi behöver ofta en stark beslutsamhet för att kunna hålla fast vid en förändring även när det känns svårt. När nikotinsuget sätter in och man dessutom blir stressad över något annat. När ansökningarna till de nya jobben inte får något svar och man får lust att bara ge upp och fortsätta med det gamla.

När kollegorna på jobbet fortsätter köpa nybakta sockerbullar till alla och man sitter där med sin ångkokta broccoli. När man tränat två av de tre pass man lovat sig själv under veckan och man står där i gympadojorna och ser att det haglar där ute. Då behövs en övertygelse, ett beslut som är starkare än impulsen i stunden, något att navigera efter, något som hjälper oss att komma ihåg varför vi ville göra på ett annat sätt än det vi brukade.

Det kan ju vara att man upptäcker att man verkligen, VERKLIGEN gillar ångkokt broccoli, faktiskt mycket bättre än nybakta sockerbullar, så att broccolin i sig själv är belöning nog. Eller att man upptäcker att det är fantastiskt uppiggande och stimulerande att springa i hagelstorm. Men om inte så är fallet behöver vi en viss talang för att skjuta upp belöningar, för att avstå från omedelbar behovstillfredsställelse eller njutning, för att kunna lägga mer vikt vid en föreställning om en större och viktigare belöning längre fram.

I boken ”Marshmallowtestet” – en väldigt rolig bok i övrigt! – skriver Walter Mischel om hur förmågan att skjuta upp belöningar och därmed förbättra sin självkontroll fungerar, och hur den kan tränas upp genom medvetna strategier och tankeknep. Så det är alltså något vi kan lära oss. Det kräver dock fortfarande att vi har en bild, en idé om vad det är som kommer att bli det positiva, framtida resultatet av vårt nya beteende och varför vi önskar det – en motivation.

Staffan Hultgren, som i många år har undervisat i bland annat motivation på Axelsons, jobbar med en modell där motivation är uppbyggd av tre faktorer.
1. Konsekvenser – Om jag gör något, hur blir det då? Om jag inte gör något, hur blir det då? Vad är de konsekvenser jag föreställer mig av att till exempel sluta röka, eller fortsätta röka? Av att börja motionera regelbundet, eller att inte göra det? Av att skaffa mig ett roligare jobb, eller stanna där jag är?
2. Strategier – Hur gör jag för att få till en förändring?
3. Handlingar – Beslutstagande. Vår personliga uppfattning om eller tilltro till den egna förmågan att genomföra och klara av strategin som vi bestämt oss för påverkar också i vilken grad jag är motiverad.

Staffan ställer också ofta frågan”Om du skulle träffa dig själv om två år, vad skulle du då vilja kunna berätta att du har gjort?”

Walter Mischel berättar i sin bok om hur åsynen av en man som just rullades in till en canceroperation bidrog till hans motivation att sluta röka. I artikeln av Susanne Björkegren var det sonens hälsa som motiverade henne till att utbilda sig och lägga om hela familjens matvanor.

Risken för sjukdom och lusten att undvika den kan vara en stark motivationsfaktor för livsstilsförändringar. Det finns många andra motivationsfaktorer – ökad energi, styrka, glädje, nya upplevelser, kreativitet, inkomst… vi behöver hur som helst hitta vår egen specifika drivkraft och strategier för att hålla fast vid den.

Tillväxt och förändring behöver inte vara knutna till idéer om magiska kalenderdatum, men är en ständig del av det att vara människa. Liksom det motstånd som ligger i förändring. Det är inget någon av oss är ensam om, och inte en anledning till att lägga ner engagemanget i sitt eget liv. Det finns många som kan stötta dig, och du är alltid välkommen till oss för att själv utbilda dig eller få kontakt med utbildade coacher, PT, kostrådgivare och andra som kan hjälpa dig finna din motivation och få en ny start. Varje dag, året runt!

Krönikör Sandra Grundstoff, chefredaktör för FriskvårdsMagasinet och huvudlärare på Axelsons Yogalärarutbildning. Mer av Sandra – www.naturewise.dk