Adrenalin

Adrenalin kan vara livsviktigt samtidigt som långvarig utsöndring kan vara skadligt. I den här artikeln tittar vi närmare på adrenalin. Du kommer lära dig allt du behöver veta om ämnet, vad det är, hur det fungerar och varför vi får adrenalinkickar.

Förutom det tipsar vi om hur du undviker långvarig utsöndring av adrenalin för det kan vara skadligt för dig.

Vad är adrenalin?

Adrenalin är kort sagt ett hormon, närmare bestämt ett så kallat stresshormon. Det betyder att det aktiveras när du är stressad. Det fungerar som en signalsubstans det vill säga som ett ämne som förmedlar information från en nervcell till en annan i din kropp. Det bildas i dina binjurar och då du kanske inte vet vad binjurarna sitter och vad de har för funktion tar vi därför en kort titt på dessa.

Ovanför dina njurar hittar du binjurarna. Deras uppgift är bland annat att bilda flera olika stresshormoner som har en väldigt viktig roll i din kropp. Exempel på dessa är adrenalin, kortisol och noradrenalin.

Binjurarna styrs och kontrolleras i sin tur av hypofysen som är en del av din hjärna. Den i sin tur styr hela det endokrina systemet det vill säga kontrollsystemet din kropp har för dina hormoner bland annat adrenalin.

Det är den delen av ditt nervsystem som du inte kontrollerar som ökar utsöndringen av adrenalin. Normalt är nivån i din kropp låg om du är frisk men blir du stressad eller känner dig hotad ökar alltså mängden av adrenalin automatiskt.

Vad triggar adrenalin?

Adrenalin släpps löst i din kropp när du känner dig hotad. Det kan vara ett direkt hot som att fly från ett rovdjur men det kan även utsöndras när du står inför någon stressande situation till exempel ett prov eller jobbintervju. Förutom det kan andra aktiviteter som din kropp uppfattar som hotfulla trigga adrenalin frisättningen. Exempel på det kan vara fallskärmshoppning eller åka berg- och dalbana. Kort sagt släpps det ut när du är hotad, känner dig hotad eller stressad.

Adrenalin på natten

Förutom att hot och stressiga situationer kan utsöndra adrenalin kan även ångest göra det. Det händer många människor och är speciellt vanligt innan du går och lägger sig. Under dagen stimuleras du av saker som händer runt omkring dig och det är ofta inte förens du ligger i ett mörkt rum och försöker slappna av och somna som du hinner tänka.

Du känner kanske igen dig. Allt som oroar dig, du är stressad över eller inte hunnit bearbeta kommer plötsligt ikapp dig. Din hjärna känner av det här som stress och det gör den även om du inte står inför ett direkt hot när du ligger under täcket och försöker sova. Resultatet blir att adrenalin släpps ut och du får en energikick som du egentligen inte har någon användning för. Har du någonsin känt dig irriterad, orolig, rastlös och inte kunnat somna eller lider du av sömnlöshet? Det kan vara just på grund av adrenalinet. Hur du kan undvika det här tipsar vi om lite längre ner.

Starkt ljus, höga ljud och höga temperaturer kan även göra att din kropp släpper ut adrenalin när du ska sova. Tänk på det om du gillar att titta på tv, sitta på mobilen eller med datorn innan du går och lägger dig. Det här kan göra att du får sömnproblem som i sin tur påverkar din hälsa negativt ännu mer! 

Är adrenalin bra eller dåligt?

Adrenalin aktiveras när du är rädd eller stressad. Frågan är: Är det bra eller dåligt? Överlag har stress och adrenalin i samband med det fått ett dåligt rykte. Du har ju fått höra att du ska sänka din stressnivå. De är helt sant. Det är även bevisat att långvarig stress kan leda till många olika sjukdomar och tillstånd. Det påverkar din hela din kropp! Till exempel påverkas dina organ och hjärta. Förutom det påverkar det din hjärna och minne på ett negativt sätt . Det kan även leda till att du går upp i vikt, får hjärtproblem och högt blodtryck. Sådan stress är definitivt något du vill undvika och med det sagt undvika att adrenalin ofta utsöndras.

Men det finns även lägen där stress är nödvändigt. Den tillåter dig att fokusera på att lösa en uppgift snabbt när du känner dig hotad eller rädd. Sanningen är att vi antagligen inte hade överlevt utan stress. Vänd på resonemanget och tänk dig själv att din kropp aldrig blev stressad och utsöndrade adrenalin. Hur hade du reagerat ifall du står öga-i-öga med en björn?

Det vi försöker säga är att stress hjälper dig att förstå att du utsätts för en fara och måste göra något åt det. Du fokuserar på att lösa situationen och adrenalinet hjälper förmedla det till hela din kropp och hjälpa den att snabbt agera! Att du antagligen försöker fly från björnen är just tack vare adrenalinet.

Adrenalin är alltså både bra och dåligt. Det hjälper din kropp att automatiskt reagera i stressade situationer. Det du däremot vill undvika är mycket och långvarig stress och adrenalinutsöndring. Lite längre ner kan du läsa hur du motverkar den här typen av långvarig stress och kontrollerar dina adrenalinnivåer naturligt.

Vad används adrenalin till i din kropp?

Vi har redan snuddat på vad adrenalin används till i din kropp. Adrenalin är ett hormon och är kanske det mest kända “Fight-or-flight” (flykt- och kamprespons) hormonet du har. Utsöndringen sker okontrollerat när du är utsatt för en stressig situation eller fara. Det hjälper dig att reagera och fatta beslut snabbare.

Rent fysiskt slår ditt hjärta snabbare, blodflödet ökar till hjärnan och till dina muskler. Förutom det säger den åt din kropp att bryta ner stora socker molekyler (glykogen) till mindre (glukos) vilket ger dig en energikick. Glukosen använd som bränsle av dina musklerna och din hjärna.

Adrenalin effekt – Vad händer i din kropp?

Adrenalinets effekter är många och påverkar dig väldigt mycket. Bland annat sker följande:

• Ditt hjärta slår snabbare
• Blodflödet till dina muskler ökar och du känner energin öka
• Dina luftvägar slappnar av för att tillgodose musklerna med syre – Din andning blir inte lika djup
• Din hjärna arbetar snabbare
• Pupilerna blir större för att släppa in mer ljus

Några adrenalin biverkningar blir att din kropp inte känner smärta lika bra, ökar din styrka tillfälligt och att ditt fokus blir större. Allt det här kan hjälpa dig att fly från den hotfulla situationen.

Förutom det är andra konsekvenser att du svettas mer på grund av stressen. Du kan även känna dig yr, vimmelkantig och en känsla att du ska svimma. Det beror på det ökade upptaget av syret och förändringen av temperatur som sker din kropp.

Adrenalinkick

Utsöndringen av adrenalinet ut i kroppen sker snabbt på några sekunder. Det försvinner även fort efter att situationen där du är stressad försvunnit. Även om adrenalinet utsöndras snabbt och försvinner fort kan effekterna kvarstå i upp till en timme.

I och med att din kropp reagerar snabbt och i stor utsträckning blir effekten du känner av även stor. Det är detta som ofta kalls för adrenalinkick och många jagar den genom att utsätta sig för aktiviteter som utsöndrar adrenalin. Vi har redan nämn fallskärmshoppning och karuseller som exempel men även situationer där du inte gör något speciellt till exempel tittar på en läskig film kan ge dig en kick. Kort sagt allt där din hjärna tolkar som läskigt, farligt och stressigt kan resultera i snabb utsöndring av adrenalin d.v.s. en adrenalinkick.

Kort sagt: Har du någonsin känt en adrenalinkick är det antagligen på grund av att du plötsligt blivit skrämd eller på något annat sätt försatt i en stressig situation. Det är just hastigheten som gett adrenalinkicken sitt namn och det händer för att din kropp plötsligt släpper loss adrenalin ut i din kropp.

Läkemedel

Vid det här laget förstår du att adrenalin har en stor effekt på din kropp. Det är mycket som händer när ämnet släpps ut i kroppen. Effekten som ämnet har gör att adrenalin ibland används som läkemedel framför allt för att chocka kroppen. Det kan bland annat hjälpa vid:

• Astma
• Anafylaktiska chocker
• Hjärtstopp

I och med att adrenalinet vidgar luftrören kan det användas vid personer med andningssvårigheter som astma. Vid anafylaktiska chocker sjunker ditt blodtryck och blodcirkulation. En adrenalin spruta har som du redan vet motsatt effekt. Adrenalin höjer blodtrycket och ökar cirkulationen igen. Sist men inte minst har adrenalin länge använts vid hjärtstopp för att få igång hjärtat. Det finns dock stora risker med det här och metoden har på senare tid ifrågasatts.

Innan vi tittar på hur du kan förebygga att din kropp ständigt producerar adrenalin som leder till att du mår dåligt tar vi en liten avstickare och tittar på adrenalinets kusin, noradrenalin.

Vad är Noradrenalin?

Noradrenalin är dels ett hormon och dels en signalsubstans. Det är även ett förstadium till adrenalin. Med andra ord görs noradrenalinet om i din kropp och bildar adrenalin. Samtidigt har noradrenalinet liknande effekt som adrenalin och aktiveras även det när du är rädd eller stressad. Det bidrar till att öka blodsockret och att ditt hjärta slår snabbare precis som adrenalinet gör.

Vad är skillnaden mellan adrenalin och noradrenalin?

I kroppen skiljer sig ämnet på så sätt att de fungerar på olika receptorer. Adrenalin samverkar med på både alpha och beta receptorer medan noradrenalinet främst samverkar med beta receptorer.

Vad händer om du har för lite adrenalin och noradrenalin?

För låga värden av adrenalin och noradrenalin är inte bra och kan sluta med att du bland annat kan få ångest, bli deprimerad, muskelvärk, hypoglykemi (för lite blodsocker), migrän och sömnproblem. 

Vad händer om du har för mycket adrenalin och noradrenalin?

Har du däremot för mycket adrenalin kan även det orsaka ångest (läs mer om söndagsångest) och extrem huvudvärk. Förutom det kan det leda till att du svettas väldigt mycket och får hjärtklappningar.

Nyckeln är att ha en bra balans med andra ord då adrenalinet har många funktioner i din kropp och kan vara både bra och dåligt. Innan vi tittar på hur du kan kontrollera de dåliga effekterna kan vi kort summera att adrenalin:

• Är ett stresshormon.
• Fungerar som en signalsubstans.
• Det bildas i binjurarna.
• Det bildas för att du är rädd eller stressad.
• Kan vara bra och dåligt.
• Utsöndras automatiskt av din kropp.
• Påverkar bland annat hjärta, muskler och hjärna.
• Du kan känna en kick för att det släpps löst så fort.
• Att ha för lite eller för mycket adrenalin och noradrenalin kan få dig att må dåligt.

Hur du uppnår en balans och hur kan du må bättre genom att kontrollera adrenalin ska vi titta på nu.

Kan du kontrollera adrenalin?

Vi har redan fastställt att adrenalin utsöndras automatiskt av din kropp och kan vara både bra och dåligt. Givetvis vill vi inte hindra att kroppen utsöndrar adrenalin när det behövs men det vi vill göra är att förhindra utsöndringen när det inte behövs.

Är du stressad under långa perioder kan adrenalin skada dina blodkärl, öka ditt blodtryck och ökar chansen att du kan få en hjärtattack eller stroke. Ångest, viktökning, huvudvärk och sömnproblem är andra konsekvenser det kan leda till.

Det blir därför viktigt att försöka lära sig tekniker där du kan kontrollera adrenalinet. Eller snarare motverka hur din kropp reagerar på stress när den inte behöver det. Målet är som sagt att uppnå en hälsosam balans. Du kan hjälp kroppen att återhämta sig och inte stressa upp sig genom:

• Yoga
• Rätt kost
• Massage
• Träning
• Andning
• Meditation

Tänk även på att undvika:

• Koffein
• Alkohol
• Mobiltelefon, dator, ljus, hög musik och tv innan du går och lägger dig.

Vill du slå flera flugor i en smäll är yoga ett fantastiskt sätt att göra det på. Det hjälper dig med andning och kan samtidigt vara som en form av meditation.  Dessutom är det en bra träningsform som kan inte bara minska stress utan även utsöndra belöningar i form av dopamin och serotonin. 

Axelsons är nordens äldsta friskvårdskola som i snart 60 år utbildat Sverige inom naturlig medicin, friskvård och massage. Är du intresserad av att lära dig yoga kan du gå vår utbildning till yogalärare. Den är bra för dig som vill jobba eller för dig som bara vill ha djupare kunskap inom yoga. Vi har även utbildningar till kostrådgivare, massage utbildningar och träning.

Adrenalin är varken bra eller dåligt det är nödvändigt. Däremot är det inte bra att det utsöndras för mycket under långa perioder av stress. Använd våra tips för att lära din kropp att bättre tackla stressiga situationer och må bättre. Vill du lära dig mer missa inte våra andra artiklar och glöm inte att Axelsons är den ledande skolan för dig som vill må bättre själv eller få andra att må bättre.

Referenser

• https://www.sciencedirect.com/book/9780123739759/basic-medical-endocrinology
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5579396/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/465621
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23319874
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK482160/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1365609/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4831313/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1348716/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4064565
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1348716/